Ashna fick gå hem med sitt döda barn i magen

Socialstyrelsens expert: Det kanske är av kostnadsskäl de gör det

RELATIONER

Fostret i Ashna Ahmeds mage var dött.

Sjukhuset skickade hem henne.

- Jag skulle gå med ett dött barn i magen i nästan en vecka.

Helt enligt rutinerna, enligt Huddinge universitetssjukhus.

Ashna Ahmed var gravid i fjärde månaden när hennes barn konstaterades dött. Sjukhuset gav henne en tid fem dagar senare och skickade hem henne. "Det var hemskt. Jag kunde inte göra någonting de dagarna, inte äta, inte sova, jag bara grät."
Foto: Börje Thuresson
Ashna Ahmed var gravid i fjärde månaden när hennes barn konstaterades dött. Sjukhuset gav henne en tid fem dagar senare och skickade hem henne. "Det var hemskt. Jag kunde inte göra någonting de dagarna, inte äta, inte sova, jag bara grät."

På morgonen dagen före lucia förra året fick Ashna Ahmed, 36, en liten blödning. Hon var gravid i fjärde månaden, och så fort hon lämnat sina två flickor åkte hon till sjukhuset i Huddinge.

- Efter en timme undersökte en läkare mig med ultraljud och kallade sedan på en äldre kollega. De sa att barnet var dött.

Hon fick tid för ett återbesök fem dagar senare.

- Sedan fick jag gå.

Under veckan ringde hon kliniken och bad om hjälp att ta ut fostret. Men de hade inte tid.

- Det var hemskt för mig att ta hand om mina två barn med ett dött barn i magen. När jag tänker på de där dagarna, tycker jag synd om mig själv. Jag kunde inte göra någonting, inte äta, inte sova, jag bara grät.

- Att gå med en död kropp i magen så länge.

På kvällen dagen före det inbokade återbesöket fick Ashna sammandragningar och födde fram det döda fostret. Hon blödde och fick åka ambulans tillbaka till sjukhuset. Återigen kände hon sig illa mottagen.

- Jag kom in klockan ett på natten. Klockan två var jag tvungen att gå hem. Jag var trött och ledsen, jag hade velat få stanna över natten.

- Jag fick ta reda på att jag förlorat en liten son, jag som alltid ville ha en liten pojke. Jag såg pojken, så liten: hans små fingrar, fötter, ögon, öra. Så perfekt.

George Evaldson är klinikchef på Huddinge universitetssjukhus gynekologklinik. Han säger att den vård Ashan Ahmed fått är korrekt.

- Våra rutiner ser ut så här, säger han.

- Förr fick man vänta i både en och två veckor, vilket kan anses inhumant, så vi sätter upp dem lite halvakut.

Han säger att han kan förstå att det känns jobbigt att gå med ett dött foster i magen.

Ingemar Ingemarsson, professor i gynekologi i Lund och Socialstyrelsens expert, är förvånad över klinikens rutiner.

- Vi ger kvinnan ett förberedande piller direkt.

- Det finns inte någon medicinsk anledning att vänta och de flesta vill ha det hela över på en gång.

Ett skäl till att Huddinge väntar med att gripa in är att kroppen ofta själv driver ut fostret.

- Många tror att det är farligt att vänta, men det är det inte alls, säger George Evaldson.

- Hon ska vara glad och lycklig över att hon har fått ett spontant missfall. Hon har sluppit att bli utsatt för en

instrumentell åtgärd, med de risker som det innebär.

Ingemar Ingemarsson håller inte med om det.

- Jag tycker att vår policy låter lite lättare för patienten. Men det kanske är av kostnadsskäl de gör så här.

Ashna är varken glad eller lycklig.

- Jag fick hjälp av Gud att bli av med barnet, säger hon.

Hon hade velat få hjälp av sjukvården.

Christina Vallgren