Fler barn - mer makt?

Förslag från Barnläkar-
föreningen skulle ge familjen Ragnarsdottir Leifsson tolv röster

RELATIONER

Två miljoner svenska medborgare saknar rösträtt.

Barnen har inget att säga till om i samhället.

Ge föräldrar rösträtt för barnen, föreslår Barnläkarföreningen.

Många unga röster. Tillsammans skulle Gulli Ragnarsdottirs och Sigge Leifssons tio barn Esther, 7, Jonina, 9, Daniel, 11, Isak, 13, Sigurjon, 14, Sara, 15, Rebekka, 16, Charlotta, 22, med sonen Lukas och Margret, 25, ge familjen tolv röster i ett val där barnen räknas som röster. Men de ser risker med förslaget.
Foto: KALLE ASSBRING
Många unga röster. Tillsammans skulle Gulli Ragnarsdottirs och Sigge Leifssons tio barn Esther, 7, Jonina, 9, Daniel, 11, Isak, 13, Sigurjon, 14, Sara, 15, Rebekka, 16, Charlotta, 22, med sonen Lukas och Margret, 25, ge familjen tolv röster i ett val där barnen räknas som röster. Men de ser risker med förslaget.

- Det var ju inte så länge sedan kvinnorna inte hade rösträtt, om några år kanske ingen höjer på ögonbrynen när man pratar om rösträtt för barn, säger Sigge Leifsson, 50, pappa till tio barn.

Den tolv man stora familjen har klämt ihop sig i skinnsoffgruppen. Nio barn plus barnbarn sitter nästan på varandra och extra stolar får bäras fram.

Barns rösträtt har diskuterats lågmält i Sverige under tjugo år. Barnläkarföreningen tillhör dem som anser att barnen ska få säga sitt i en väl utvecklad demokrati. Föräldrar skulle således kunna rösta för sina barn tills de uppnått 18 års ålder. För tiobarnsfamiljen Ragnarsdottir-Leifsson skulle förslaget innebära sju extra röster att fördela vid valurnorna vid nästa val.

- Det kan ju vara bra eftersom vi skulle kunna rösta på partier som gynnar barnen. Skolan, idrotten och trafiken är områden som behöver prioriteras, säger Gulli Ragnarsdottir, 49, mamma i familjen.

Pappa Sigge skrattar och spekulerar om den makt han skulle få i kommunen om han ringde upp och sa att han satt på sju extra röster.

- Fast det är ett stort ansvar. Föräldrar skulle kunna missbruka sina extra röster och sätta sig själva före barnen, säger Sigge.

Taktikröstning är inte aktuellt för Gulli och Sigge. Istället skulle barnens åsikter kollas av för att matchas ihop med ett parti.

Räcker det då inte med barnombudsmannen och FN:s barndeklaration?

- Nej, svarar alla i kör.

Skulle vi få ett barnvänligare samhälle om barn fick rösträtt?

- Politikerna kanske börjar prata ett språk som barnen förstår och kan ta till sig, säger Sigge.

Margret, 25, äldst i syskonskaran, nickar instämmande. Hon tror att politikerna skulle tvingas ta större hänsyn till frågor som rör barn.

Diskussionen böljar fram och tillbaka. Det gäller att göra sig hörd i konkurrensen från de andra syskonen.

- Jag tycker att man ska göra något åt rånen nere på vår perrong och mot mobbningen i skolan, säger Daniel, 11.

- Kanske är det bättre att sänka rösträtten till sexton år istället. För det låter ju helt sjukt om jag skulle få en extra röst för Lukas. Han är ju bara fem månader och

har ju ingen åsikt än, säger Charlotta, 22.

Gulli Ragnarsdottir har suttit tyst ett tag och påpekar att hon inte tycker att förslaget låter så genomtänkt ändå.

- Det blir orättvist om barnfamiljerna får många röster. Vad händer med pensionärerna som jag jobbar med? De skulle glömmas bort helt.

FAKTA/Unga röster

Pernilla Nordström