"Ta kvinnodebatten tillbaka till 70-talet"

Professor tycker forskningen om kvinnor blivit för filosofisk

1 av 2 | Foto: Reportagebild
RELATIONER

Låt kvinnoforskningen handla om vardagen igen.

Konkreta frågor om makt, våld och orättvisor har hamnat i skymundan av filosofiska diskussioner.

Det hävdar Britt-Marie Thurén, Sveriges första professor i genusvetenskap.

Britt-Marie Thurén är också socialantropolog och medverkar i nya boken "Män och kvinnor - vad vet en genusvetare" av Anna Maria Höglund (Cura förlag).

Det som i dag kallas genusforskning handlar i grunden om mäns och kvinnors olika roller. Ämnet stammar från kvinnoforskningen, som kom stort på 1970-talet. Kvinnorna strömmade in på universiteten och upptäckte att något fattades i de olika ämnena: de själva.

Den första uppgiften blev att sätta kvinnor på kartan i alla ämnen. Den stora frågan var kvinnors underordning och männens makt.

- I dag däremot känner jag en viss oro för att vi hamnat i väldigt subtila filosofiska frågeställningar i stället, till exempel i litteraturvetenskapliga debatter. Sådan forskning behövs också, men aktiva feminister i kvinnojourer, riksdag med mera tycker att de kanske inte har så mycket att hämta i genusforskningen längre.

- Jag ser hur många väldigt unga tjejer kommer in på grundkurser, de är engagerade och vill veta hur de ska åtgärda orättvisor. Och så ramlar de rakt in i väldigt svåra, subtila diskussioner.

Vad blir nästa stora fråga?

- Jag tror och hoppas att vi kommer tillbaka till 70-talsfrågorna igen, fast på ett mindre fyrkantigt sätt än då, för det finns fortfarande orättvisor i samhället. Forskarna måste ta itu med sådant som sociala orättvisor, underordning och makt. Till exempel våld mot kvinnor - som visserligen är på tapeten i dag - och ekonomiska orättvisor.

Mycket i genusforskningen berör vad kön egentligen är. Är det givet av naturen? Eller av kulturen? Är man och kvinna de självklara könen?

Britt-Marie Thurén skriver i boken att människor lär sig identifiera det som anses "kvinnligt" och "manligt" efter den tid och plats de lever i.

- Ju mer man studerar detta desto mindre solklart är det att ett barn som föds är en pojke eller flicka. Det finns mellanting.

Hon menar att genusforskningen alltid väckt starka känslor, just därför att den kan kasta omkull mallarna för våra roller.

FAKTA/Genusforskning

Cecilia Gustavsson