Jämställda Jämtland

Ett reportage om kvinnor, män och ett län med lite snack och mycket verkstad

1 av 3 | Foto: Börje Thuresson
När tjejerna bråkat i fyra månader om hur gardinerna skulle se ut fick läraren Roger Meijer nog. Tillsammans med förskolläraren Alf Walldén bildade han ett nätverk för manliga pedagoger för att bli fler. Helst vill de ha nya manliga kolleger från södra Sverige. Länsstyrelsens jämställdhetsexpert Nils-Olof Nilsson är med och stöttar planerna.
RELATIONER

ÖSTERSUND.

Det började med en löpsedel för ett par år sedan. Så här stod det:

Polisen

i Jämtland

är sämst

i landet

Ledningen i polishuset i Östersund höll kanske inte med till 100 procent men insåg att något måste göras.

För det fanns problem.

Många av kvinnorna hade till exempel ont i ryggen och huvudet, det fanns en trist bufflig jargong i mansdominerade arbetslag och det var svårt att hitta folk till vissa tjänster.

– Gäddede ligger 23 mil från Östersund. Det bor bara 600 personer på orten. Du måste vara väldigt friluftsintresserad för att kunna jobba som polis i Gäddede, säger kommissarie Kenneth Berglund.

– Å andra sidan slipper du hämta fyllon på Sergels torg, säger han.

Efter över tio år som polis i Stockholm vet han att det kan finnas fördelar med glesbygden.

Frågan är bara hur man ska få en nyutexaminerad polis att upptäcka det.

– Vi satte upp tre mål för att bli en attraktiv arbetsplats för både tjejer och killar, säger länspolismästaren Matz Larsson.

Vägen dit går bland annat via fler kvinnliga chefer, fler kvinnliga poliser överhuvudtaget och bättre möjligheter att utvecklas

i jobbet.

På tre år ska polisen i länet bli bäst i Sverige på jämställdhet.

– Kaxigt, konstaterar Kenneth Berglund.

I polishuset behövs kvinnor. På andra håll är män bristvara.

Alf Walldén jobbar inom förskolan och Roger Meijer är lärare i grundskolan. De grundade nätverket för manliga pedagoger i jämtländska Krokom.

För fyra år sedan höll Roger på att få spader. Han var ensam man bland lärarna i skolan i Kaxås.

– Jag fick killarna i sexan att skotta isbanan. De kvinnliga lärarna krävde att de skulle ha hjälm. Då var det ju kört. Det blev inget skottat. Och det skulle vara hjälm när de åkte pulka och knivförbud på utflykterna. De var så försiktiga hela tiden.

– Men det värsta var gardinerna. Själv ser jag inte gardiner så jag låg lågt i diskussionerna men det tog tjejerna fyra månader att komma till beslut om hur gardinerna skulle se ut och sedan blev det strid om hur beslutet skulle tolkas.

– Och inte fanns det någon att snacka fotboll med.

För att få män att tala med, inte främst om fotboll, utan om arbetet i skolan drog Roger igång nätverket.

Efter ett år nappade kollegerna i Härjedalen, som också är en kommun i Jämtlands län, och bildade även de ett nätverk.

Vid sidan av att fylla pratbehovet försöker nätverken komma åt själva roten till ensamheten: att det anställs så få män.

– Och de få som finns slutar ju, säger Alf Walldén.

Så nu har de tagit fram Broschyren. Vi återkommer till den.

I Hammarstrand finns Sveriges enda rodelbana. Den här dagen är hela samhället som en iskana och barnen på förskolan Skolbacken får hålla sig inomhus.

På avdelningen Tuvan tar typiskt nog tre kvinnor emot men Roger Meijer skulle säkert inte haft något att invända mot deras försiktighet. Det är snorhalt ute.

Men det är inte glidet som är så speciellt med Tuvan utan videokameran.

Maria Johansson, Margareta Leandersson och Annika Forsström ville utveckla sitt jobb och nappade på projektet ”Vidgade vyer” som använder sig av så kallad aktionsforskning för att öka jämställdheten mellan flickor och pojkar.