- Jag stjäl av plockgodiset

Jurist: Folk ser sig som hederliga eftersom de fuskar i liten skala. Men fusket kan vara kriminellt.

1 av 6 | Foto: Mikael Gustavsen
Nisse, 41, IT-konsult, Stockholm
RELATIONER

Låter du bli att betala tv-avgiften?

Ljuger du om barnens ålder på bussen?

Då är du småbrottslig.

- Småfifflandet där folk utnyttjar olika regelsystem är vanligare än vad man tror, säger Lars Korsell, verksjurist på Brottsförebyggande rådet , Brå.

I ärlighetens namn - hur står det till med privatmoralen?

Att skicka privata brev med företagsposten, ta emot för mycket växel eller smita förbi spärrarna i tunnelbanan kan verka som oskyldigt vardagsfuskande. I själva verket rör det sig om brottsliga handlingar.

- Vi har en bild av att kriminella är en annan sorts människor. Folk upplever sig själva som hederliga eftersom deras fuskande sker i liten skala, säger Lars Korsell.

Var den exakta gränsen går mellan fusk och brott är svårt att avgöra. Att snaska av affärens plockgodis räknas som snatteri medan det är okej att ta bort dåliga blad från salladen. Faktum är att mycket av fuskandet faller

under vad som i lagboken kallas bedrägligt beteende.

- Då försöker man vilseleda ett

företag för egen vinning genom att till exempel smita in på bio eller ljuga om sin ålder på flyg, tåg och bussar för att betala mindre.

Straffet är böter eller fängelse i högst avancerat fuskande.

Eller vad sägs om att bränna chips i ugnen för att sedan skicka tillbaka påsen och klaga på brända chips. I tursamma fall anländer en hel låda snacks som ursäkt. Även det räknas som ett bedrägligt beteende om än i en lindrigare form.

Det finns inga siffror över hur utbrett vårt fuskande är, men många företag känner av fifflandet. Ungefär 3,8 miljoner hushåll har i dag en tv och 10 procent av dessa betalar inte sin licens.

- Om skolkarna betalade tv-licensen skulle vi få in 350 - 400 miljoner kronor extra per år. Det är ganska mycket pengar, säger Charlotta Elenius, informatör på Radiotjänst i Kiruna.

Enligt Emil Uddhammar, forskningschef vid City-universitet, sänker storstädernas anonymitet moralen hos många människor.

- Bor du i en liten stad som Gnosjö känner du förmodligen någon som jobbar i kommunen eller kör bussen, vilket minskar benägenheten att fuska.

Varför fuskar folk?

- En del har ont om pengar och andra tycker nog att det är lite spännande. Oftast är det ungdomar som testar gränser för vad man får och inte får göra, men i

allmänhet är svenskarna rätt skötsamma, säger Emil Uddhammar.

Är det viktigt med en hög privatmoral?

- Det skulle bli oerhört dyrt om alla fuskade. Samhället skulle dessutom tvingas att bli byråkratiskt, snudd på en polisstat.

Brukar du själv vardagsfuska?

- Det har väl hänt, speciellt under min tonår. Vi var ett gäng som åkte runt gratis på spårvagnarna i Linköping.

FAKTA/Så fuskar vi oftast

Skicka privata brev med företagsposten.

Lämna barnen tidigare på dagis och hämta dem senare än vad som avtalats.

Skaffa piratdekoder till kabel-tv.

Smyga ner kiwifrukter i potatispåsen

vid självplock.

Tjuvläsa tidningar i affären.

Glömma påse med flit och få den gratis av kassörskan.

Smita förbi spärrarna i tunnelbannan.

Tjuvtanka på gamla bensinautomater med hjälp av en hundralapp fastsatt i ett snöre.

Få gratis lunch genom att klaga över att du inte fått någon mat. Fast du varken beställt eller betalat för

maten.

Tjuvfiska.

6 vardagsfuskare erkänner

– Jag brukar käka av plockgodiset i affären. Sen brukar jag låtsas att jag ska köpa vindruvor bara för att få äta några. Man måste ju smaka för att veta om druvorna är goda.

Anna, 19, butiksbiträde, Stockholm

– Fastighetsskatten är en idiotisk skatt. Jag ser det som min plikt att ljuga för att få ner taxeringsvärdet på huset.

Nisse, 41, IT-konsult, Stockholm

– Det händer att jag tar glas och silikon från jobbet för saker som behöver göras hemma eller för att hjälpa kompisar med något trasigt fönster. Jag ser det som en löneförmån.

Olle, 33, glasmästare, Göteborg

– Jag har inte betalat tv-avgiften på 17 år. Tv-pejlare har ringt på dörren och lämnat lappar, men jag öppnar inte. Det är mitt sätt att vara obstinat eftersom jag är så otroligt ärlig på allt annat.

Sussan, 36, produktionsledare, Stockholm

– Ser jag en vecko- eller skvallertidning med en

intressant framsida brukar jag stå och läsa den lite grann. Jag förstår att butikerna inte vill att man tjuvläser men det är så svårt att låta bli.

Åsa , 16, studerande, Stockholm

– Det händer väl att det slinker med några pennor hem från jobbet. Jag är inte heller så noga med att kolla att kassörskan tar betalt för plastkassarna när jag handlar. Annars är jag nog en rätt lydig människa.

Lizbeth, 58, tjänsteman, Stockholm

Pernilla Nordström