Demens - de älskandes längsta resa

I filmen "En sång för Martin" går luften ur passionen när mannen får alzheimer. Vad händer med en själv när den man älskar blir dement?

1 av 2
Före sjukdomen. I filmen ”En sång för Martin” spelar Sven Wollter dirigenten Martin som möter violinisten Barbara, spelad av Viveka Seldahl. Mitt i passionen drabbas Martin av alzheimer. Filmen bygger på romanen ”Boken om E” av Ulla Isaksson.
RELATIONER

Som en begravning utan slut.

Så beskrev en kvinna livet med sin demente man.

- Jag tycker inte att man är otrogen om man träffar någon annan, säger chefspsykolog Jane Cars.

När den man älskar blir dement, förändras livet.

Många par isolerar sig för att skydda den sjuka från pinsamma situationer. Vännerna slutar kanske ringa. Barnen drar sig för att hälsa på.

Chefspsykolog Jane Cars på Rosenlunds sjukhus möter många anhöriga.

- På ett sätt försvinner deras partner, samtidigt som personen finns kvar. De kämpar för att "få tillbaka" honom eller henne, säger hon.

Men det går inte.

Demensdiagnosen väcker ofta starka känslor hos partnern. Han eller hon kan reagera med sorg, oro och samvetsförebråelser.

- Men också med lättnad över att få reda på vad det handlar om. Att det är en sjukdom, inte en konflikt i deras äktenskap.

Ofta blir det mycket bråk i början av sjukdomen.

Balansen mellan makarna förändras. Så småningom blir den friska ofta både språkrör, öra och öga åt den sjuka.

De knyts ihop i ett ömsesidigt

beroende. Den friska lägger allt mer av sin kraft på den sjuka.

- Den anhöriga får bli motor. Stå för livets röda tråd.

I takt med att sjukdomen förvärras försvinner ömsesidigheten. Den friska har svårt att få sina behov av kärlek och omsorg tillfredsställda.

- Det är det som är så förfärligt svårt. Det är klart att man kan krama den sjuka, att man kan hålla om varandra. Men som frisk blir man vårdare.
Det händer att den sjuka hittar en annan på hemmet

- Samtidigt kan den sjuka bli mer känslomässigt lyhörd och få närmare till sina känslor. Känslorna betyder mycket, inte minst när det intellektuella försvinner.

Jane Cars tycker inte att den friska är otrogen om han eller hon träffar någon annan. Även om många har oerhört svårt att prata om det, tror hon inte att det är så ovanligt.

- Jag har träffat sådana som träffat en annan men ändå inte släppt kontakten. En man som träffat en ny livspartner brukade hälsa på frun tillsammans med den nya. Det gick bra.

- Men det händer också att den sjuka hittar en annan på hemmet. Det kan ge upphov till stor svartsjuka.

I framtiden tror Jane Cars att fler sjuka kommer att bli lämnade ensamma.

- I dag har de flesta paren levt ihop i 40 - 50 år, de har tampats med olika svårigheter och är den trogna typen. Framöver kan det komma att bli mer komplicerat.

- Vad händer när ena parten i ett äktenskap som bara har 5 - 10 år bakom sig blir sjuk? Stannar man då?

FAKTA/ Demens

Christina Vallgren