Här är genmaten som ingen vill ha

Men genförändrad mat finns redan i butiken – i smyg.

1 av 4 | Foto: Mikael Gustavsen
Elena Velasquez
RELATIONER

Får det lov att vara lite gensallad till

biffen?

Nu väntar ansökningar om att sälja genförändrade grönsaker på EU-godkännande.

Redan som små frön hamnade de genförändrade grödorna i onåd hos konsumenterna.

– Introduktionen skedde på ett felaktigt sätt. Svenskarna blev tagna på sängen, säger etnologen Cecilia Fredriksson i Lund.

Hon har undersökt människors inställning till genförändrad mat i det tvärvetenskapliga projektet ”genetik, genteknik och vardagsetik”.

– Genförändrad mat associeras med ett samhälle där man inte har insyn, med ett samhälle som vi inte vill ha.

Det finns en rädsla för att genförändringarna ska sprida sig till andra arter och skapa oreda i naturen.

Katastroferna inom köttindustrin har inte gjort konsumenterna mer positiva till att testa nyheter.

Men också inriktningen på genförändringarna har hjälpt till att göra konsumenterna negativa, tror Per Bergman, docent i växtbiologi på Lantbruksuniversitetet i Ultuna.

Syftet har snarare varit att göra odlingarna mer lönsamma än att ge oss konsumenter godare ärtor och potatisar:

Rapsplantor som tål mer gift.

Majs som tål insekter bättre. Sådant skapar ingen rusning till kvartersbutiken.

Ändå finns varorna i dag i handeln.

I smyg. Om en produkt innehåller mer än en procent genförändrad råvara, ska den märkas. Reglerna om märkning följs inte.

Av hundra livsmedel med antingen soja eller majs, innehöll var tredje genmodifierad råvara, enligt en undersökning av Livsmedelsverket.

I 29 av de 67 livsmedel som innehöll soja,

till exempel sojabiffar, bantningspulver och bröd, ingick genförändrad soja. Och i 7 av 34 livsmedel med majsprodukter – bland annat barnmat och snacks – fanns det genförändrad majs.

– Inget av de prover vi tog var märkta, även om de översteg tröskelvärdet, säger projektledaren Svanhild Foldal.

Livsmedelsverket ska gå vidare och ta reda på vad den bristande märkningen beror på.

Hittills har alltså den genförändrade maten så gott som uteslutande funnits i osynlig form – som ingredienser i halvfabrikat.

Men snart kan den bli mer synlig:

I EU ligger nu ansökningar om att få sälja genförändrade grönsaker. Cikoriasallad och rosésallad som ger större skörd åt odlaren och tomater som är mer hållba

ra, väntar på prövning. Tomaterna föreslås bli godkända. Salladerna väntar på utredning.

Per Bergman tror att det i framtiden kan finnas en marknad för genförändrade, märkta, tomater.

– Om priset är det rätta kommer vissa att välja att köpa dem, säger han.

Genförändrade grönsaker är inte nytt på världsmarknad, USA har godkänt tomat med lång hållbarhet och squash.

För några veckor sedan presenterades en rissort med förhöjd a-vitaminhalt som skulle kunna minska bristsjukdomarna bland världens fattiga. Per Bergman tror att den nyttiga genförändrade maten snart är här.

– I en snar framtid kommer det att komma sorter som är modifierade så att de är nyttigare. Ett slags hälsomat. Typ tomater, sallad, frukt, rotfrukt med mycket mer vitaminer och mineraler än vad en ”normalförädlad” sort innehåller.

– I stället för att äta vitamineral.

Cecilia Fredriksson är mer tveksam. Hon tror att det blir svårt att få upp försäljningssiffrorna med lockropet genförändrad.

– När den första tomaten lanserades i USA togs det emot som något nytt, spännande och gott. I början var inte motståndet stort. I dag tror jag att det skulle bli svårt att göra en genförändrad tomat till en positiv nyhet. Begreppen är så negativt laddade, säger hon.

– Så länge konsumenten inte vill, kommer det inte att finnas genförändrad mat i affärerna. Kanske kan man använda tekniken till något rent estetiskt, till exempel trädgårdsväxter.

Är du rädd för att äta genförändrad mat?

Elena Velasquez, 33, frisör, Sollentuna.

– Nej, jag äter allt, utom kanske kött nu, men genförändrad mat tänker jag inte alls på.

Bosse Bylund, 58, räddningschef, Berg

– Om någon skulle tala om för mig att det är genmanipulerat – ja kanske. Men jag reflekterar inte över det. Jag tycker farorna

verkar överdrivna.

Barbro Basagni, 59, jobbar i restaurangbranschen, Västerås.

– Ja. Det känns inte rätt att äta en tomat som legat en månad. Varken av etiska skäl eller hälsoskäl. Jag tycker att vi ska gå tillbaka till så som vi hade det förr – att handla frukt och grönt som odlats i bygden. Då skulle vi kunna påverka vad vi äter, det kan vi inte i dag.

FAKTA/Så går genmmodifiering till

En växts egenskaper bestäms av gener som sitter samlade i kromosomer i cellkärnan. För att förändra arvsanlagen i en växt, kan en ny gen tillföras.

Christina Vallgren