”Det finns en risk att den här typen av verksamhet kan bli konserverande”

RELATIONER

Kvinnors Kraft, står det på dörren till ett gulmålat hus i Husby. Men är det verkligen en kraftstation, eller mest en social värmestuga?

Ensi Okkula, språklärare, och Ingegerd Ferneus, verksamhetschef för familjecentralen i Husby, försöker få in språkundervisning så mycket som möjligt sin verksamhet för invandrarkvinnor.
Foto: MARIA ÖSTLIN
Ensi Okkula, språklärare, och Ingegerd Ferneus, verksamhetschef för familjecentralen i Husby, försöker få in språkundervisning så mycket som möjligt sin verksamhet för invandrarkvinnor.

Det är onsdag och kvinnorna i köket, Nadia från Bangladesh, Jyoti och Balbir från Indien, Kenana från Syrien och Zahara från Somalia – lagar lunch. Varje onsdag står matlagning på schemat. Knappast någon verksamhet som får patriarkatet att skaka i sina grundvalar. Men Ensi Okkula, språkläraren, menar att matlagningen har fler syften än att göra kursdeltagarna mätta.

– Jag ser till att integrera språkundervisningen då vi lagar mat. De som jag undervisar här kan inte så mycket svenska och meningen är att de i nästa steg ska fortsätta läsa Svenska för invandrare (SFI), säger Okkula.

Intervjun med kvinnorna runt bordet går lite på kryckor. De urskuldar sig lite och förklarar att de har lättare att förstå svenska än att prata. Jyoti Rani har bott tre år i Sverige och söker arbete.

– Jag skulle vilja jobba på ett dagis. Men då behöver jag lära mig bättre svenska och gå någon utbildning, säger hon.

Erövrandet av det svenska språket är det verktyg som ska öppna dörrarna till det svenska samhället, är det tänkt. Måndag, tisdag och torsdag är språkundervisningen förlagd till klassrummet bredvid köket. Femtio kvinnor per termin har deltagit i kurserna, berättar Ingegerd Ferneus som är verksamhetschef för familjecentralen i Husby.

– Från början var det Somaliska föreningen som uppvaktade stadsdelsnämnden i Kista. Man betonade vikten av att de somaliska kvinnorna kom in i det svenska samhället. För att locka dem att komma ansåg man att det behövdes aktiviteter som attraherar kvinnor, exempelvis matlagning.

Vi diskuterar psykolog Heléne Thomssons kritik. Har hon rätt?

– Jag tror att saker måste ske stegvis. Alla kan ju inte börja förvärvsarbeta på en gång. Det första steget måste vara att lära sig svenska. Att det är så välbesökt här tycker vi tyder på att det finns en efterfrågan, säger Ferneus.

Cecilia Qvarnström är kurator i Husby och initiativtagare till en kurs i samhällsorientering för invandrarkvinnor. En kurs som i huvudsak är praktiskt inriktad. Deltagarna får till exempel lära sig saker som att slå upp information i telefonkatalogen, läsa tidtabeller och liknande. Enligt Cecilia går vissa snabbt vidare. Hon har dock viss förståelse för psykolog Thomssons kritik.

– Ja, det finns en risk att den här typen av verksamhet kan bli lite konserverande. Jag tror att det måste finnas en genomtänkt linje i det man gör. Ta dem som läser språk på halvtid här, meningen är att de ska gå vidare och läsa svenska på heltid.

Christian Carlsson (kvinna@aftonbladet.se)