De slåss om makten över Sameland

Nu är det bara 26 dagar kvar till valet. Ett val där 7 000 svenskar är röst- berättigade, men som få känner till. Det handlar om valet till sametinget den 20 maj.

1 av 10 | Foto: Ulrika Vallgårda
Per Mikael Utsi
RELATIONER

Om en månad ska 7000 samer rösta till sametinget

I år har knappt 7 000 samer registrerat sig i vallängden, vilket är 1 000 fler än vid förra valet 1997, men en liten del av alla de som egentligen skulle ha rätt att rösta.

- Valnämnden har haft mycket små resurser till sitt förfogande för informationsarbete inför valet, så därför kan man inte vänta sig mycket mer, säger valnämndens ordförande Kjell Marainen, som trots allt är ganska nöjd.

Rösträtt har alla de som uppfattar sig som samer och som har eller har haft samiska som språk hemma, om far- eller morföräldrar har det,

eller om någon av ens föräldrar är upptagen

i vallängden.

Sametinget startades 1993 efter ett beslut i riksdagen. Samerna hade vid den tiden förlorat en utdragen juridisk process mot svenska staten om bättre rätt till land och vatten. När det inte gick att lösa frågorna juridiskt hoppades samerna att istället nå en politisk lösning med hjälp av sametinget.

Vad samerna ville ha var ökat inflytande och självbestämmande i närings-, kultur och språkfrågor.

För staten gällde det att skapa en form av samiskt inflytande utan att det krockade med riksdag och regering. Resultatet blev sametinget - en statlig förvaltningsmyndighet, som lyder under regeringen.

Men ännu har sametinget inte blivit vad samerna hade hoppats på. Tinget har alldeles för lite att säga till om, tycker de.

Dessutom har sametinget hittills haft svårt att komma till några beslut. Den styrelse som valdes efter förra valet har inte haft majoriteten bakom sig och har därför saknat stöd i parlamentet. Detta i sin tur har berott på fyra avhopp.

- Sametinget har samlat samernas röst till en, men har ingen större

betydelse för närvarande, säger Per Mikael

Utsi, representant för Renägarförbundet och ordförande i nuvarande sametingsstyrelsen.

Ändå har sametinget haft en stor betydelse på ett annat plan och många tror starkt på en positiv utveckling.

- Det har ökat medvetenheten hos många samer och gett en nytändning och stolthet bland samerna utanför samebyarna, säger Håkan Jonsson, ledare för Jakt- och fiskesamerna.

Jakt- och fiskesamerna

10 %

Håkan Jonsson, 41 år, Sorsele

Arbetar för samer utanför samebyarna (i princip de icke renskötande samerna). Viktigaste frågan är att alla samer ska få lika rättigheter, att rennäringslagen förkastas och att samernas rättigheter istället regleras i en samelag som omfattar alla samer, vilket inte finns idag. Arbetar också för samiskt självbestämmande.

Samelandspartiet

20 %

Lars-Anders Baer, 48 år, Jokkmokk

Ett parti med folkrörelseför-ankring som försöker representera alla samer. Samarbetar med Norge, Finland, Ryssland. Arbetar för att få sametinget att fungera och skapa förtroende för sametinget både bland samer, myndigheter och svensk allmänhet. Andra viktiga frågor är ökat samiskt självbestämmande och att staten ska ratificera ILO-konventionen nr. 169.

Min Geaidnu

10 %

Olov J Sikku, 42 år, Östersund

Arbetar på bred bas för hela det samiska samhället. Prioriterar frågor om samiska rättigheter till land och vatten, men också kultur, identitets- och språkfrågor, samt barn-, och ungdoms- och utbildningsfrågor. Vill försöka organisera sametinget så att det blir en stark samisk företrädare mot andra intressen som hotar det samiska, till exempel exploatering av Sameland.

Laahkoeh

Nybildat.

Lars-Paul Kroik, 59 år, Borensberg, Motala kommun

Arbetar för alla samer. Vill skapa en utökad sameby där alla samer ingår. Detta ska ske i samarbete med rennäringspolitiska kommittén som just nu arbetar fram en ny rennäringslag. Vill ha en behovsprövad fördelning av samiska resurser (renbete, jakt, fiske med mera) bland samer. Andra viktiga frågor är fler arbetstillfällen i det samiska samhället, att det ska gå att tala samiska med myndigheterna även i sydsamiskt område och att staten ratificerar ILO-konventionen nr. 169. Tilllämpar varannan damernas.

Renägarförbundet

14 %

Per Mikael Utsi, 54 år, Arjeplog

Är inget parti utan en gruppering av enskilda som är knutna till rennäringen. Arbetar för att ge samer möjlighet att leva i samebyar med traditionella näringar och levnadssätt. Vill stärka samernas ställning genom att Sverige ratificerar ILO-konventionen nr. 169.

Mii Sámit/Vi samer

2 %

Per Labba, 51 år, Övre Soppero, Kiruna kommun

Ett parti med helhetssyn som kämpar för att samerna själva ska få bestämma över egna angelägenheter och att Sverige ratificerar ILO-konventionen nr. 169**. Viktiga frågor är att begränsa rovdjursstammen så att den inte hotar rennäringen och att det byggs upp en katastrofskadefonden så att renarna kan nödutfodras vid nödår. Vill att det inrättas ett samiskt konsulat i Stockholm.

Saemien Eatneme

3 %

Sonia Larsson Popa, 59 år, Örnsköldsvik

Vill vara ett parti även för icke renskötande samer. Står utanför samebyarna*, men kämpar för att alla samer ska få samebytillhörighet genom lagstiftning.. Prioriterar också kultur- och utvecklingsfrågor, såsom den samiska slöjden och rätten till det samiska språket. Tillämpar principen varannan damernas.

Samerna

12 %

Lars Wilhelm Svonni, 55 år, Jokkmokk

Ett parti för alla samer som arbetar för en godtagbar relation mellan staten och samerna, det vill säga samiskt självbestämmande och att Sverige ratificerar ILO-konventionen nr. 169. Driver frågan om en framtida form av samebyar - en för ren-ägare och en för alla samer. Har könskvoterade vallistor.

Landspartiet Svenska samer

11 %

Tomas Rydberg, 47 år, Duved

Är inriktat på icke renskötande samer. Vill att alla samer ska ha samma rättigheter, att icke renskötande samer ska få vara med och vara välkomna i samebyn och ta del av urminneshävden. Driver också frågorna om rätt att lära sig det samiska språket och att samer ska vara delaktiga vid beslut om utnyttjande av naturresurser som påverkar deras miljö.

Skogssamerna/Vuoudega

15 %

Bengt Sevä, 55 år, Kiruna

Arbetar för alla samer, men har sin grund i de skogssamiska områdena. Kämpar för skogssamernas rätt till renbete, jakt och fiske. Andra viktiga frågor är samernas självbestämmande, att sametinget får fler myndighetsuppgifter vad gäller näringsfrågorna (rennäring, jakt, fiske och slöjd) och att Sverige ratificerar ILO-konventionen nr. 169.

FAKTA/Samer

Ulrika Vallgårda