Catharina har läst barnens tankar

Varje tid föder sitt barn, och det märks i Kamratposten, säger Catharina Hällström som har läst barnens insändare till tidningen under 100 år. En läsning som börjar i gudstro och slutar i svartsyn

1950-talets barn trodde på framtiden och sig själva.

I dag ser barnen svart på framtiden. De är arga på sparandet i skolan och alla ideal de tvingas leva upp till.

Det visar en studie av Kamratpostens insändare.

Catharina Hällström fick av en händelse syn på några insändare i Kamratposten från 1950-talet. Det gav henne inspiration för en uppsats där hon jämför insändarna i Kamratposten under 100 år.

– Jag har en dotter som läser KP i dag och jag såg att det var en enorm skillnad på insändarna.

För uppsatsens räkning har hon gjort nedslag under olika årtionden sedan tidningen startade 1892, då under namnet Folkskolans Barntidning. Det som berörde henne mest är dagens barns svartsyn.

– Jag blir helt deprimerad när jag läser dagens insändare. Det finns ingen framtidstro. De vill inte bli vuxna. På femtiotalet var det en grej att växa upp, nu har vi tydligen lyckats överföra till våra barn att det är jobbigt att bli vuxen.

Folkskolans Barntidning ville påverka arbetarklassens barn och ge dem god läsning. 1930 såldes Kamratposten till Åhlén och Åkerlunds förlag och 1957 fick Kamratposten sin första chefredaktör som inte var pedagog utan journalist, Margareta Toss.

– Hon var den första att låta även de svarta rösterna komma fram, säger Catharina Hällström.

En del av förklaringen till den stora skillnaden i ämnesval tror hon ligger just i vad de vuxna på

redaktionen vill släppa igenom.

– Jag uppfattar det som om det nu får komma fram vad barnen verkligen tycker. Samtidigt är det ingen tvekan om att framtidstron var större på femtiotalet. I dag skriver de ingenting om framtiden. Det är här och nu nästan jämt.

Det ämne som dominerar insändarna i slutet på 1990-talet är skolan.

– Det är väldigt sällan något positivt. Det är klagomål på skolan och på sparandet, som att de har böcker från 1963 och att rektorn köper dyra möbler medan deras stolar flisar sig.

Dessutom har många tankar kring relationer med kompisar, utseendefixering och mobbning.

– Varje tid föder sitt barn och det märks i Kamratposten. Men det är viktigt att komma ihåg att det fortfarande är de vuxna som väljer vad barnen får säga.

Fotnot: Catharina Hällström arbetar på Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet.

Skriv ut

Christina Larsson

Då - natur- och yrkesdrömmar

1893

”Se sommarens fägring, se blomstren som stå så vackra och sköna! Se gräset, det gröna! Ditt hjärta sig lyfte från himlen, den blå, och prise din gud

i naturen!

Maja

1957/1958

När jag blir stor skulle jag helst vilja bli lantbrukare. Jag tycker så mycket om djur. Jag tror att jag skulle trivas med arbetet på en gård. Bengt Axelsson, 10 år

Den klockan är rar

Jag den alltid har;

Sötast utaf alla klockor,

Bättre den än fyra dockor. Margareta

När jag blir stor ska jag bli lärarinna

och kunskap ska ur min mun få rinna

och jag ska lära barnen små

att 7 +15 är 22

Men jag ska lära dem mycket mera

och leka lekar som dem intressera

Om de bråkar får de lugg

för det ska vara ordning i vårat plugg.

Marianne Wiik, 12

NU mobbning och besparingar

Hej KP!

Nu är jag arg. I går hade någon gjort inbrott i mammas bil. Låsen var sönderbrutna, radion borta och de hade till och med ätit upp hennes halstabletter! Jag blir så jäkla arg! Det går att köra bilen men det kostade 1 500 på verkstaden. De pengarna hade vi behövt till vår Lisebergsresa. Om de nu ska göra inbrott så... det är klart att de ska ge sig på en ensamstående som inte har så mycket pengar. Kunde de inte gett sig på någon som har råd? Sofia,12

Jag har ett bra tips. Om någon säger taskiga saker till dig för att du har finnar säger du ”Du kommer aldrig att få finnar för du kommer aldrig i puberteten”.

Bra va?

Jag är en tjej som tycker att vår skola är snål. De ger oss skolböcker från 1963 som är slitna och kluddriga. Har man tur kan man få en bok från 1965.

Den skolhatande eleven

Hej KP och alla andra!

Ända sedan i tvåan har alla lärare sagt att jag är snäll och lugn. Därför har jag alltid fått sitta bredvid klassens bråkstakar. De säger att jag kanske kan få dem lugna eftersom jag är så lugn. Jag fattar inte hur min lärare kan göra så. När mina kompisar har fått sitta bredvid varandra har jag fått sitta bredvid någon bråkstake. Nasse

Hej KP + alla andra!

Jag är en tjej som inte alltid mår bra. Jag vet inte varför. Men ibland känner jag att jag vill sjunka sakta men säkert rakt ner i jorden. Ofta är jag sur, tråkig, bitter... oftast mot mina föräldrar... men nu har jag försökt ändra på det Jag är mera go’, men ändå har jag minst ett par bråk per dag med min familj. En som aldrig varit med i KP

Jag är 10 år och går i Sveriges snålaste skola. Den snålar med allt! På skolmaten, datorer, skolmaterial... Men inte nog med det. Den snålar med LÄRARE också. Jag har börjat 4:an och vår klass har splittras bara för att kunna spara in på en lärare. Hur tänker personalen på skolan egentligen?

08:an

Varför måste tjejer

sminka sig

vara långa

vara smala

ha stora bröst

vara snygga

för att inte bli mobbade

Varför måste killar

slåss

vara tuffa

sporta