Varför skär man ner ännu mer?

Trots högkonjunktur i Sverige - 4 av 10 kommuner tvingas ändå spara på barnens fritid

1 av 2
Kommunförbundet och Kersti Levander
RELATIONER

Fyra av tio kommuner har underskott i ekonomin trots att det råder stark högkonjunktur i Sverige. Och de måste spara.

- Generellt är det fritidsverksamheterna som bantas vid nedskärningar, säger Clas Olson, chefsekonom på Kommunförbundet.

I Stockholm är parklekarna på väg att försvinna på grund av besparingarna. I slutet av 70-talet fanns 120 stycken, i dag finns ett trettiotal.

Tillväxten har gjort att kommunerna kunnat sanera ekonomin med ökade skatteintäkter. Men det har inte räckt för vissa kommuner, exempelvis små och medelstora kommuner eller barnrika förortskommuner. De har det fortsatt svårt ekonomiskt. Bäst går det för storstadskommunerna som Stockholm.

Vad beror underskotten på?

- Det är olika. Man har inte lyckats hålla igen på kostnader för verksamheter som gått med underskott, blödande bostadsföretag och ökade lönekostnader. När tillväxten i ekonomin är hög stiger lönerna också i snabb takt. Men trots ökade skatteintäkter ökar kommunernas lönekostnader med ungefär lika mycket. Det ena tar ut det andra.

Har det någon betydelse att de äldre blir fler?

- Ja, och att det har blivit allt fler barn i skolan.

Men det måste väl kommunerna kunna planera för?

- Jo, men det hjälper ju inte att se det om kommunen inte har några nya pengar att lägga in. Det måste de göra ändå och då ökar underskottet. På sikt måste staten skjuta till pengar i takt med att andelen äldre ökar.

- En del kommuner med dålig ekonomi får redan bidrag från regeringen. I gengäld måste de göra nedskärningar.

Hårdast drabbat av nedskärningar har barnomsorgen och fritidsverksamheten varit under nittiotalet.

Och det är inte slutsparat än trots att alla Sveriges 289 kommuner tillsammans visar ett överskott på drygt nio miljarder kronor för år 2000.

Är din kommun en förlorare?

FAKTA/Om sex år kan parkleken vara historia

Katarina Lagerwall