– Jag skulle kunna ta lagen i egna händer

Ny fru och ny bok. Livet ser ljust ut för Håkan Nesser. – Men jag tror att alla människor kan begå brott.

RELATIONER

UPPSALA

Hans kriminalromaner om kommmissarie van Veteeren säljer som smör. Nu kommer den näst sista.

Aftonbladet Kvinna träffade Håkan Nesser, 51, för att prata om ondska, om kloka kvinnor och hur han smög till sin nyblivna frus brevlåda.

Foto: Kalle Assbring

”Svalan, katten, rosen, döden” är den nionde boken av tio i serien om kriminalaren Van Veeteren. Berättelsen handlar om en psykopatisk strypare, som kanske kommissarien själv kunnat stoppa om han bara lyssnat lite bättre. Att få inblickar i mördarens hjärna är en ganska skrämmande läsupplevelse.

– Jag tror att alla skulle kunna begå våldsamma handlingar under vissa omständigheter. Här

i Sverige lever vi så skyddat, i jämförelse med krigshärdar till exempel. Men om min dotter våldtogs och gärningsmannen blev ostraffad skulle jag kunna ta lagen i egna händer, helt planerat.

I solgasset på ett fik vid Fyrisån känns våld och ondska långt borta. Och en avslappnad och pratsam Håkan Nesser säger bestämt att han aldrig blir rädd för sina egna påhittade gärningsmän – för de är ofta män. Nästan alla kvinnor i den nya boken är klipska och allmänt goda personer. Han har fått höra att han försöker ”knipa billiga feministpoäng” genom sina skildringar av det motsatta könet, men det struntar han i.

– Problemet är om man idealiserar kvinnor och bara visar upp mäns dåliga sidor, men det tycker jag inte att jag gör. Men jag tror att kvinnor är klokare. Det har nog med barnafödandet att göra, kvinnor har en slags grundtrygghet medan männen är förvirrade, ensamma jägare som går omkring och försöker bygga projekt, ha ha. Kvinnor står mer stadigt på jorden. För mig har de haft lite av den funktionen i alla fall.

Håkan Nesser har ett äktenskap och ett långt förhållande bakom sig. I påskas gifte han sig med Elke, som han känt i ett par år. Hur de träffades är en speciell historia:

– När mitt förra förhållande tog slut kände jag att jag inte ville leva ensam. Jag satte mig och tänkte: Har jag träffat någon speciellt trevlig kvinna de senaste åren? Jag kom att tänka på Elke. Jag visste inte hennes efternamn, så jag smög till hennes gård en kväll och såg namnet på hennes brevlåda. På så vis fick jag tag i telefonnumret.

Efter denna målmedvetna gärning ringde han upp och föreslog en fika, och på den vägen är det.

– Jag tycker att det var oerhört modigt av mig! Nu ska detta vara livet ut, säger han och ler. Det man lär sig i livet är att man ska handla, man får inte hur många chanser som helst.

I romanernas värld har Van Veeteren funnit lyckan med sin sambo Ulrike, och kriminalinspektör Ewa Moreno börjar fundera på giftermål med sin kille.

Är tvåsamhet viktigt?

– Ja, jag tror på förhållanden. Det är det högsta i livet. Samtidigt som det kan vara det värsta av allt kan det vara det bästa. Jag tror att män och kvinnor kompletterar och behöver varandra. Det är tragiskt att det i stora delar av världen är männens villkor som gäller.

Är du feminist?

– Ja, det är jag i någon mening. Men vilken sort, B 17 eller C 14, vet jag inte, säger han och skrattar apropå den senaste tidens debatt om olika sorters feminism.

Sedan tre år tillbaka lever Håkan Nesser på skrivandet, efter 25 år som högstadielärare. Han kommer ursprungligen från en icke-akademisk miljö i Kumla. Mamman var lantbrukarhustru och senare kontorist, pappan bonde. Men det fanns mycket böcker i hemmet, och pappan skrev på fritiden.

– Så om skrivarådran kommer någonstans ifrån så är det nog från honom.

FAKTA/Håkan Nesser

Cecilia Gustavsson