Johan är mannen som kan korsstygn

Kvinna fick en lektion av en av Sveriges manliga syfröknar

RELATIONER

ÖREBRO.

I april beskrev Kvinna textillärare som ett av de sista kvinnliga utposterna i arbetslivet.

Vi hade fel. Kvinna har mött en man som vågat sig dit.

– Det är inte nog med att jag är syfröken. Jag virkar också. Kan det bli mer mesigt, säger Johan Bursell och skrattar glatt.

Robban Westerdahl, 10, tycker först att syslöjd är tråkigt. ”Här får man inga muskler. Träslöjd är kul. Där får man muskler”, förklarar han. Men när han har hittat ett tufft militärtyg till sin påse, blir syslöjd genast roligare.”Gör man något som man kan använda är det kul”, säger han.
Foto: SARA RINGSTRÖM
Robban Westerdahl, 10, tycker först att syslöjd är tråkigt. ”Här får man inga muskler. Träslöjd är kul. Där får man muskler”, förklarar han. Men när han har hittat ett tufft militärtyg till sin påse, blir syslöjd genast roligare.”Gör man något som man kan använda är det kul”, säger han.

– Det är bara töntar som håller på med sånt här, hojtar en av de mest högljudda grabbarna när han stormar in några minuter försent. Det är en solig vårdag och halva klass fyra på Eklundaskolan i Örebro har precis pallrat sig in från skolgården till lektion i textilslöjd.

Johan Bursell ignorerar honom och fortsätter att visa eleverna varför de ska sicksacka kanterna på syslöjdspåsen.

– De tuffa killarna säger alltid att det är tråkigt med syslöjd, men jag vet inte om de verkligen tycker det, säger han efter lektionen.

Han berättar om högstadiekillar som efter ett tag tyckt att det var riktigt

häftigt att virka.

– Jag vill inspirera andra killar att bli intresserade av textil.

Johan Bursells intresse väcktes redan som femåring. En dagisfröken lärde honom att sticka, men när han stickat en bit repade hon upp allt för att spara på garnet.

– Man kan tycka att det borde ha avskräckt mig, men det blev tvärtom.

Några år senare lärde mamma honom att virka och sedan var han fast. När han var tolv hade han virkat mer än 100 dukar. En moster hade ett pensionat i Tyskland och testade att sälja hans dukar. Efter sommaren hade han tjänat flera tusen kronor. När beskrivningarna i mormors Året Runt blev tråkiga hittade han på egna mönster med frukter och fantasifigurer.

I sin klass på grundskoleprogrammet för textillärare var han ensam kille bland 45 tjejer.

– Det är klart att jag var tvungen att bevisa att jag kunde. Jag trodde att det fanns en risk att bli utskrattad, men så har det inte alls varit.

Eleverna i fyran på Eklundaskolan är överens om att det inte spelar någon roll om syslöjdsläraren är kille eller tjej. Viktigast är att han är snäll, tycker några. Sträng, så det bli ordning, tycker andra.

I stort har Johan Bursell bara fått positiva reaktioner. Men visst finns fördomar om att han sökt sig till ett kvinnligt yrke.

– Många säger: ”Ska du inte bli designer i stället?” Det har ju högre status och lön, men det lockar inte.

Däremot är han inne och fuskar på området. Projektet är en modern virkbok. I boken finns allt från roliga mössor till en klänning.

– De få virkböcker som finns har beskrivningar på dukar som jag gjorde när jag var 10 år. Jag ville göra något nytt.

Christina Larsson