Åsa,9, ger samerna deras kultur tillbaka

Nu får Kirunas barn lära sig sitt eget språk i skolan igen

RELATIONER

IDIVUOMA, KIRUNA

Den samiska kulturen har fått en renässans. När Åsa Nutti, 9 år, läser läxor, passar pappa Esbjörn Nutti, 49, på att lära sig stava på samiska.

- På 60-talet när jag gick i skola var samiska någonting som det var mycket hysch-hysch runt och många förnekade sitt ursprung, berättar han.

Även om stora olösta frågor om rätten till land och vatten finns kvar har förbättringar för samerna skett på flera andra områden - inte minst det språkliga.

Åsa och Esbjörn Nutti tillhör en renägarfamilj i Idivuoma i Kiruna kommun. Åsa går i en sameskola med 18 barn i Karesuando. På skolgården pratar barnen samiska och i klassrummet är ungefär hälften av undervisningen på samiska, hälften på svenska.

- Det är roligt att kunna prata, skriva och läsa på samiska, säger Åsa Nutti.

I skolan får hon också lära sig om samisk kultur, till exempel renskötsel och sameslöjd. Ibland har de temadagar då de åker ut i skogen och lär sig att slå upp en kåta och koka kött. När hon blir stor vill hon bli hårfrisör eller renskötare.

Hemma pratar hon alltid samiska utom när hon leker med Barbie. Hon kan redan stava bättre på samiska än vad pappa kan.

- När jag var liten gick jag i nomadskola och där fick man bara undervisning i samiska en timme i veckan. Det var förbjudet att prata samiska till och med på rasterna, berättar Esbjörn Nutti.

Samekulturen hade låg status både bland myndigheter och allmänheten under 50- och 60-talen. Föräldrar ville hjälpa barnen att bli svenska och skydda dem mot rasismen genom att bara lära dem prata svenska. En del bytte till svenska namn. På många håll har samiskan helt dött ut.

- Det gäller framförallt söderut, säger Esbjörn Nutti.

När det var dags för hans barn att börja skolan var det självklart att sätta dem i sameskola. Den möjligheten finns dock bara på några få orter i landet. Sammanlagt är det ungefär 180 barn i Sverige som går i sameskola.

Kvinna har tidigare berättat om Sametinget som inrättades 1993. Införandet av Sametinget har gett många samer en nytändning.

I april i år trädde en minoritetsspråkslag i kraft i Sverige. Den ger samerna i Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk och Kiruna rätt att kommunicera på samiska med statliga förvaltningsmyndigheter som polis, skattemyndighet, arbetsförmedling och domstolar.

Lagen gör också att kommunerna har blivit skyldiga att ställa upp med förskoleverksamhet och äldreomsorg där hela eller av delar av verksamheten bedrivs på samiska.

I slutet av FN:s urbefolkningsårtionde (1994-2003) har Sverige kommit åtminstone en bit på väg med att stärka samernas ställning, tycker Esbjörn Nutti.

- Men ännu har det samiska språket och kulturen inte samma status som svenskan och den svenska kulturen.

FAKTA/Så har den samiska kulturen stärkts

Ulrika Vallgårda