Nej, hos fogden får slarvern tänka om

Alcalás försvar hjälper inte utanför rättssalen

1 av 4 | Foto: Björn Elgstrand
slarvpelle? Jesus Alcalá, 49, före detta ordförande i Amnesty: Står åtalad för bland annat grovt bedrägeri och grovt osant intygande i samband med att ha försökt tillskansa sig 1,3 miljoner kronor av biståndspengar avsedda för Paraguay.
RELATIONER

Jesús Alcalás försvar i den pågående rättsprocessen: "Slarvig av naturen".

Att skylla på oordning bland pappren kan fungera i rättssalen. Men inte på kronofogdemyndigheten.

- Här är slarv inget förmildrande, säger Marie Stegard hos fogden i Stockholm.

Inom rättssalens fyra väggar kan slarvighet bli den åtalades räddning. Det kan tolkas som att det inte var meningen att blanda ihop siffrorna i bokföringen.

- Egentligen är det inte egenskapen som sådan som förmildrar, säger Gunnar Stetler, chef för Ekobrottsmyndigheten och den åklagare som leder rättsprocessen mot Alcalá.

- Det avgörande är ens uppsåt. Slarvar man med att räkna ihop belopp och inte misstänker att man räknar fel vill man inte avsiktligt komma fram till fel belopp.

Gör det någon skillnad i rätten om det är en vanlig människa eller en förtroendevald som skyller på slarv?

- Allt beror på personens bakgrund. En som är van att sitta och räkna mycket har svårare att bli trodd när han säger att han är slarvig. Det är inte mer konstigt än att en professor kan ha lättare att fylla i en blankett än en invandrare.

Utanför rättssalens väggar hjälper det inte att skylla på slarv. Glömmer du att betala teveavgiften, parkeringsboten eller någon annan räkning som överstiger 100 kronor registreras du i kronofogdemyndighetens utsökningsregister. Det är där kreditupplysare hämtar uppgifter om din betalningsförmåga. Varje vecka avfärdas 40 slarviga i Stockholms län som inte vill stå med i utsökningsregistret.

- Ingen som ursäktar sig med att det inte var meningen blir raderad ur registret, säger juristen Marie Stegard, som registrerar skuldsatta i Stockholms län.

Här ansöker 100 personer i veckan om att få suddas ut ur registret. Ungefär 40 procent säger att de bara har slarvat och egentligen kan betala. Men det hjälper inte.

- Det spelar heller ingen roll om man inte har förstått eller inte kände till lagen. Många som har svårt att förstå svenska ger det som förklaring. En del gör gällande att de är dyslektiker. Men det är inte grund till att bli raderad ur registret. Tyvärr förväntas medborgarna känna till svensk rätt.

Det låter elakt.

- Många tycker det. Men vi säger inte "Det här är personer man inte kan lita på". Det är inte vårt syfte. Vårt jobb är att lägga upp ett riktigt register.

Eva-Lotta Eriksson