Bort med gubbväldet i sametinget

Nu vill kvinnorna ha hälften av makten, renarna och marken.

1 av 2 | Foto: ULRIKA VALLGÅRDA
När den samiska kvinnoorganisationen Sáráhkkás ordförande Maria Kråik, 34 år, från Luleå lägger sin poströst till sametinget i brevlådan, gör hon det med förhoppningen om att flera kvinnor ska komma in i sametinget.
RELATIONER

LULEÅ.

I morgon är det val till sametinget i Sverige. Ett ting där för närvarande bara 28 procent av de ordinarie ledamöterna är kvinnor.

- Nu hoppas jag att gubbväldet försvinner, säger Maria Kråik, ordförande i den samiska kvinnoorganisationen Sáráhkká.

Jämställdhetsfrågan bland samerna har ställts på sin spets under våren.

Regeringens rennäringspolitiska kommitté arbetar med att ta fram en ny lagstiftning som ska reglera samernas rättigheter i framtiden. Sameminister Margareta Winberg har krävt att sametingsstyrelsen ska nominera en manlig och en kvinnlig kandidat till kommittén. Sametingsstyrelsen har inte lyckats nominera någon kvinna.

- Jämställdhetsfrågor har hittills inte stått högt på dagordningen bland samer, säger Maria Kråik.

En doktorsavhandling i samiska studier vid Umeå universitet, som blev färdig ifjol, har dock lyckats skaka lite liv i jämställdhetsdebatten den sista tiden. Debattartiklar har det senaste året förekommit i ungdomstidningen Sáminuorra och i Samefolket. Det har även förts en diskussion på Samenet.

I doktorsavhandlingen visar forskaren Andrea Amft att samiska kvinnor har diskriminerats genom svensk lagstiftning under hela 1900-talet. Kvinnor som inte drev egna renskötselföretag (vilket bara gällde några få procent) hade inte ens full rösträtt i samebyn.

Lagen ledde till att majoriteten av samer stängdes ute från renskötselrätten med därtill hörande jakt- och fiskerättigheter. Lagstiftningen slog hårt mot bland annat skogssamer och fiskesamer - både män och kvinnor.

Men dessutom diskriminerades kvinnor på det sättet att fram till 1971 var deras rättigheter knutna till vilken man de gifte sig med. Kvinnan förlorade sina rättigheter om hon gifte sig med en man som inte var renskötare.

Maria Kråik är själv indirekt drabbad.

- När mina föräldrar gifte sig 1968 förlorade min mamma sina renar därför att pappa var icke renskötande same. Därför har jag heller inga samiska rättigheter i dag.

Att kvinnorna är underrepresenterade i sametinget och obefintliga i sametingsstyrelsen, tror hon hänger ihop med 1900-talets missgynnande lagstiftning, som pådyvlats samerna av det svenska samhället.

- Men det är ingen ursäkt för att det inte ska gå att förändra något. Och det är bara vi själva som kan skapa förändringen.

FAKTA/Sametinget

Ulrika Vallgårda