"Jag trodde det skulle vara som en operation"

Ny undersökning: svenska BB gör invandrarpappor jämställda

RELATIONER

Invandrarmän som får barn i Sverige anammar och uppskattar möjligheten att vara med vid förlossningen.

Det visar en undersökning gjord av överläkaren Bengt-Erik Ginsburg i Stockholm.

"Eftersom Milda ville så var jag med. Det var ett oförglömligt ögonblick i mitt liv", säger Jun-Sang Park om sonen Eugenes födelse.
Foto: ULRIKA VALLGÅRDA
"Eftersom Milda ville så var jag med. Det var ett oförglömligt ögonblick i mitt liv", säger Jun-Sang Park om sonen Eugenes födelse.

Under en åttaårsperiod gjorde han återkommande djupintervjuer med tio män från Mellanöstern och före detta Jugoslavien. Trots att det inte var tradition för männen att närvara vid förlossningen i deras hemländer tog de här i Sverige saken för självklar.

- Deras upplevelser av förlossningarna var väldigt starka. Ingen av dem tyckte att det var obehagligt, utan bara att det var nyttigt att se vilket hårt arbete det är för kvinnorna, berättar Bengt-Erik Ginsburg.

De vittnade också om att respekten för kvinnan ökade.

Bengt-Erik Ginsburg intervjuade dem även om hur de såg på sin föräldraroll i stort och vilka förebilder de hade för hur en far ska vara.

- Deras egna fäder hade varit ganska stränga och höll sig på avstånd från barnen. En del av männen hade därför istället sina mödrar som förebilder.

Invandrarmännen kände att de i Sverige fick möjlighet att skapa en närmare relation till sina barn.

Papporna i undersökningen kommer från kulturer där det är männen som fattar alla viktiga beslut medan kvinnorna underordnar sig.

- I Sverige har denna familjeordning utmanats och efterhand har flera av dem börjat leva mer jämställt.

Några fortsatte att bestämma i familjen, men tog ändå hänsyn till att de levde i ett land där kvinnorna var frigjorda. Tre av dem hade efter tio år helt och hållet anammat den svenska synen på jämställdhet.

Jun-Sang Park, 30 år, från Sydkorea och Milda Park, 23 år, från Litauen, träffades på universitetet i Luleå för två år sedan. För tre månader sedan föddes sonen Eugene.

Kvinna träffar dem hemma i lägenheten i Luleå. Medan Milda Park går in i sovrummet och söver Eugene berättar Jun-Sang Park om förlossningen, timme för timme.

- I Sydkorea är männen inte med vid förlossningarna, men eftersom Milda ville så var jag med. Det var ett oförglömligt ögonblick i mitt liv, säger Jun-Sang Park.

Han är den första mannen i sin familj som har varit med vid en förlossning.

- Jag trodde att det skulle gå till ungefär som en operation, för det är vad jag har sett på film.

Miljön var mycket mer avspänd än vad han hade förväntat sig och personalen bar inte operationskläder.

- De försökte få mamman att känna sig väl till mods och slappna av, berättar han.

Själv satt han vid sin frus sida hela tiden, gav ryggmassage och höll hennes hand.

- Det var jobbigt att se hennes lidande, utan att kunna göra något.

På frågan om Jun-Sang Park kände att han gjorde någon nytta, svarar han tvekande.

Men Milda Park kommer tillbaka ut från sovrummet och protesterar.

- Det var en stor hjälp att ha dig där. Du gav mig mod och styrka.

Jun-Sang Park är säker på att hans delaktighet vid förlossningen kommer att göra honom till en mera engagerad pappa än om han inte hade varit med.

- Vi har gjort det här tillsammans, det är vårt gemensamma barn.

Kommer du att rekommendera det till andra män i Sydkorea?

- Det beror vad det är för en person. Man får inte vara rädd för att se blod.

FAKTA/Pappor & födslar

Ulrika Vallgårda