Lort-Sverige är tillbaka

Ny Sifo: Vi bryr oss mer om världsmiljön än våra egna sopor

1 av 2 | Foto: Rolf Pettersson
På flera håll i landet har sopåtervinningen blivit ett fiasko.
RELATIONER

Sverige blir allt smutsigare.

Och vi bryr oss inte om det.

Det visar en ny attitydundersökning gjord av Sifo och organisationen Håll Sverige Rent.

Den 5 juni drar kampanjen "Ett skräp om dagen" igång. Den går ut på att plocka ett skräp om dagen och få någon annan att göra det också. Förhoppningen är att göra människor mer medvetna om renhållning som de själva kan påverka.

Den ökade nedskräpningen, framförallt i tätorter och acceptansen som framkommer i undersökningen, kan bero på att andra miljöproblem tagit över i debatten.

- I dag till skillnad mot för tjugofem år sedan så har vi problem med försurning och mer globala miljöproblem. Men om man har en omtanke om sin närmiljö så tänker man till exempel på att inte ta bilen för ofta och det i sig minskar ju försurning, säger Elisabeth Kempemo, informationsansvarig för Håll Sverige Rent.

I undersökningen ställdes frågan om man själv slänger skräp på gator och torg och det verkar vara fler som gör det då och då. Dessutom tyckte de flesta att det inte gjorde så mycket.

Under 70- och 80-talen arbetade Håll Sverige Rent mer aktivt med miljömedvetande och skapade en känsla och ansvar för det egna bostadsområdet hos ungdomar.

Sifo-undersökningen, som är en jämförelse med hur man upplevde renhållningen på 80-talet, visar att det skett en ökning av nedskräpningen i tätorterna. Men fortfarande tycker de flesta att det är smutsigast utmed vägar, rastplatser och parkeringar.

De mellan 15 och 29 år är värst på att skräpa ned och då är det mest papper som hamnar på gatorna.

Kvinnor slänger mest tuggummi, men det är kvinnor som tycker att nedskräpningen har ökat.

- Vi har ingen förklaring på varför det finns en könsskillnad, men en gissning är att det säger något om att traditionella roller, som att uppmärksamma städning, kan leva kvar, säger Elisabeth Kempemo.

Håll Sverige Rent ser allvarligt på att färre verkar bry sig om att hitta rätt till papperskorgen. Det är en ond cirkel, det som är rent håller man rent och det som är smutsigt blir ännu smutsigare. Men organisationen riktar inte kritiken mot kommunerna utan vänder sig till den enskilde individen.

- Det är viktigt att säga att det är svårt att mäta skräp, men Sifoundersökningen tar tempen på vad folk tycker. Vårt mål är att skräpet aldrig ska hamna på marken utan i papperskorgen. Vi fokuserar på individen och har sedan ett samarbete med kommunen.

Christer Nilsson, sakkunnig på miljödepartementet undrar om en attitydförändring verkligen har ägt rum.

- Är det så måste man informera om att varje skräp som lämnas på marken plockas upp av betald arbetskraft.

FAKTA/Kampanjen "Ett skräp om dagen"

Ulrika Nandra