Res till glada greker och turkar i turbaner

I resereklamen framställs lokalbefolkningen som rena karikatyrer

1 av 3
RELATIONER

Den glade greken, afrikanskan i folkdräkt, den mystiske beduinen.

Lokalbefolkningen blir ofta rena karikatyrerna i resebranschens reklam.

Om folket ens får vara med...

Sandstränder med turistande par och tjusiga hotell avlöser varandra i resekatalogerna. Det går att bläddra igenom hela kataloger utan att se mer än något enstaka ansikte av lokalbefolkningen. Enligt en engelsk undersökning förekommer befolkningen på mindre är tio procent av bilderna. När det gäller texten är siffran ännu lägre.

Och när de väl finns med är människorna på orten en sorts typbilder, klichéer av hur turisterna tänker sig dem.

Lokalbefolkningens osynlighet i resebranschen gick upp för Klas Grinell, idéhistoriker vid Göteborgs universitet, när han var reseledare under flera år. Nu håller han på med en doktorsavhandling om hur lokalbefolkningen skildras i resereklamen från 1930-talet och framåt.

- Människorna får vara med som en exotisk guldkant om de ser tillräckligt annorlunda ut, säger han.

Han ger några exempel på klichéer:

Den glade greken, gammal och rynkig. Klädd helt i svart om det är en kvinna.

Den orientaliske mannen i turban, gärna i trång basargränd.

Afrikaner i exotisk folkdräkt, ibland barbröstade kvinnor.

Glada, joddlande människor i Tyrolen, med stora ölstånkor.

Asiatiska människor i "lampskärmshattar".

Ju längre bort landet ligger, desto mer exotiskt och klichéartat skildras människorna. Ett slags kolonialt tänkande, att västerlänningarnas sätt att se är det rätta, lever kvar, menar Klas Grinell.

- Det är väldigt tydligt att lokalbefolkningen aldrig speglas i något socialt eller politiskt sammanhang. Turisterna vill ha lugn och ro och inte tänka på att de kanske är bland människor som lider.

Att de ibland är fattiga, och därmed mycket beroende av turisternas givmildhet, visas inte.

- I katalogerna står att de är "vänliga" och att de välkomnar turister för att de tycker om det, inte för att de behöver pengarna. Förut stod det ofta att de var "vänliga av naturen", men även om inte "av naturen" står uttryckt i dag, är det ofta underförstått.

Kan du förstå att resebolagen måste göra reklam som är säljande?

- Det är klart att de vill sälja, och att de därför slår an på vissa föreställningar. Men om man anspelar på sådant som inte ger större förståelse av varandra, utan snarast fortsätter att suga ut tredje världen - då är det inte försvarbart.

En del saker har dock förändrats med åren. Ett exempel är att resematerialet ända in på 1970-talet var riktat till män. Det kunde stå att "flickorna är vackra och lockande" - turistmålet utmålades som en sorts erotisk frizon. Det är borta i dag.

FAKTA/ Turista bland vanliga turkar

Cecilia Gustavsson