Så vet du om du har en ätstörning

RELATIONER
Foto: BÖRJE THURESSON

Nedan följer en rad kriterier för att man ska få diagnosen anorexi eller bulimi. Men tänk på att även om du inte uppfyller alla kriterierna, så kan du i alla fall ha stora problem som är värda att tas på allvar. Det skadar inte att kontakta din husläkare, skol- eller företagsläkare en gång för mycket.

Anorexia nervosa

Du har en vikt som understiger 15% av den förväntade

Du lider av stark rädsla för att öka i vikt

Du har en snedvriden kroppsuppfattning

Om du är kvinna: du har haft tre uteblivna menstruationer i följd

Bulimia Nervosa

Du hetsäter stora mängder mat minst två gånger i veckan under tre månader.

Du tycker dig ha förlorat kontrollen över ätandet under

hetsätningsepisoderna (t ex du kan inte sluta äta eller kontrollera vad eller hur mycket du äter).

Du är fixerad vid din vikt och kropp

Du använder någon metod för att motverka viktökning: kräkning, laxermedel eller annat vätskedrivande preparat, sträng diet, fasta eller intensiv motion.

Andra tecken på ätstörningar:

Alla kriterier för anroxia nervosa är uppfyllda förutom att mensen är regelbunden.

Alla kriterier för anroxia nervosa är uppfyllda förutom att vikten ligger på en normalintervall, trots en betydande viktnedgång.

Alla kriterier för bulimia nervosa är uppfyllda förutom att hetsätandet förekommer mer sällan.

Du kompenserar ditt ätande, trots att du bara har ätit små mängder mat, t ex du springer en mil efter att ha ätit en isglass eller framkallar kräkningar efter att ha ätit två småkakor.

Du tuggar och spottar ut mat, utan att svälja ner den, vid upprepade tillfällen.

Du har återkommande perioder av hetsätning, men använder ingen metod för att motverka viktökning såsom kräkningar, laxermedel, fasta osv.

Så söker du hjälp:

Tala med någon i närsjukvården, t ex din husläkare, och låt henne/honom göra en bedömning. Många kan underskatta sin sjukdom och tro att de ”bara har lite anorexia light” när de i själva verket är allvarligt sjuka. Ofta får man remiss till en kurator, psykolog eller till specialistvård.

Har du varit sjuk länge: kräv specialistvård! Det finns hjälp att få.

Bra tips och stöd kan man få hos de olika föreningarna för personer med ätstörningar, till exempel:

- Anorexi/Bulimi-kontakt 08/ 20 72 14

- OA, anonyma matmissbrukare 08/ 618 79 10

- Riksförbundet anorexi och bulimi 031/ 13 39 53

Så kan du hjälpa någon med ätstörningar:

Berätta vad du ser. Säg ifrån! Man ska absolut inte tassa på tå av rädsla att göra den drabbade arg, menar Charlotte Löfgren vid Nordiska klinikerna på Löwenströmska sjukhuset.

- Dom BLIR arga. Men många jag har mött uttrycker senare glädje över att någon såg dem och deras problem.

Uppmana personen att söka hjälp.

Tag själv kontakt med någon av stödföreningarna för människor med ätstörningar. Föreningen anorexi/bulimi-kontakt har anhöriggrupper, där du kan få tips och tala med andra i samma situation som du.

Terri Eriksson