Startsidan / Wendela

Vilken bantning är nyttig och normal?

Foto: BÖRJE THURESSON

   Den ena väninnan är går upp och ner i vikt. Den andra har bara ätit morötter i en vecka. Kusinen tränar två gånger om dagen och pojkvännen läser kosttabeller hela dagen för att han ”deffar” - tar bort underhudsfettet så att musklerna ska synas bättre. Vad är normalt - egentligen? Och när ska man söka hjälp?

- Det är svårt att säga vad det är som är normalt, säger Charlotte Löfgren.

Hon arbetar på ätstörningskliniken vid Nordiska Klinikerna, Löwenströmska sjukhuset i Upplands Väsby.

- Gränserna för det normala tänjs hela tiden. Många som till exempel uppfattar att dom jojobantar har i själva verket anorexia. Dom är bara så vana vid att gå runt och vara sjuka att de inte har förstått att de är det. Generellt kan man säga att ingen bantning funkar - så varför hålla på?

- Det är tråkigt att sitta och säga att all bantning är farlig, men det är den på så sätt att man faktiskt inte vet vem som åker dit och går vidare till ätstörningar. Och tonårsbantning är absolut farlig. Där har föräldrar till tonåringar ett ansvar. Man måste vara en bra förebild och inte köra med dubbla budskap. Det går ju inte att säga åt sin tonårsdotter att hon duger som hon är medans man själv håller igen. Även om man inte är tonårsförälder kan man tänka på det. Vilka signaler sänder man ut till tonårstjejer om man som tjugofemåring mest sitter och pratar om att hålla sig smal?

Charlotte Löfgren tar fram en lista på hur psyket påverkas av svält. Svält kallar man det när någon halverar sitt matintag. Och många som håller någon form av diet ligger på lägre matintag än så, påpekar Charlotte Löfgren. Svälter man sig tillstöter psykologiska biverkningar som matfixering, tvångssymtom, koncentrationssvårigheter, depression, sömnstörningar och försämrat omdöme. Den som svälter sig blir ofta tillbakadragen och sjunker in i sig själv.

- När man ser sånt här kan man verkligen fråga sig till vilket pris man fastar eller håller diet, säger Charlotte Löfgren. För vem vill vara inåtvänd och tappa omdömet? Vill man absolut gå ner i vikt så är rätt kost och motion det enda som hjälper. Att gå med i viktväktarna kan vara bra. Dom lär dig hur du ska äta. Många som går dit börjar äta mer - men på rätt sätt.

Till Nordiska Klinikerna kan människor med ätstörningar få komma med hjälp av remiss. Fast vägen dit är inte alltid lätt. Ofta kan det ta lång tid att få en diagnos och mycket av specialistsjukvården har långa väntetider.

Är det någon idé att försöka om man inte väger fyrtio kilo och är döende?

Absolut, menar Charlotte Löfgren.

- Det skadar ju inte att låta en läkare titta på dig och göra en bedömning.

Man ska ligga på och kräva bra hjälp. Rätt hjälp. Om alla som lider av någon form av ätstörning söker vård kan politikerna få sitta där och skämmas över långa vårdköer. Och förmodligen skulle de göra något åt det om trycket blev så stort.

Terri Eriksson
Senaste TV-klippen
Följ wendela
Om Aftonbladet