Skilsmässans störste förlorare

Äldre skilda män tappar kontakten med sina vuxna barn

RELATIONER

En skilsmässa gör äldre män till förlorare. De mister kontakten med sina barn visar en studie vid Stockholms universitet.

– Det ska till en kvinna i mannens liv för att ha en bra kontakt med barnen, säger sociologen Carin Lennartsson.

I sin avhandling har Carin Lennartsson tittat på kontakten i familjen för femtiotalisternas föräldrar, de som i dag är 65 år och äldre. Studien visar att över hälften av alla vuxna barn träffar sina äldre föräldrar regelbundet. De som har sämst kontakt är frånskilda äldre män och deras barn.

– Varför män är sämre på att hålla kontakten vet vi inte utan kan bara spekulera om. Exempelvis kan alkoholism vara en av många orsaker till skilsmässa och bidra till att pappan senare i livet har svårt att ta upp kontakten med sina barn.

– I den här generationen var det heller inte så vanligt med delad vårdnad. Man fortsatte inte att umgås efter skilsmässan utan pappan försvann ofta ur bilden. Något som männen förlorade på då och som de förlorar på än i dag även om pappans engagemang troligen är bättre i dag, säger Carin Lennartsson.

Hennes forskning visar att:

Det geografiska avståndet har liten betydelse för att upprätthålla en bra kontakt med barnen.

Männen är mer beroende av att sammanbo med en kvinna – oavsett om det är barnens mamma eller inte – för att träffa sina barn ofta. Något som för kvinnorna inte är lika väsentligt.

Risken för att inte träffa barnen är större för skilda män som inte har barnen boende hos sig än för kvinnor.

Mammor umgås lika ofta med både söner och döttrar utom när det gäller telefonen. Där talar de dubbelt så ofta med sina döttrar jämfört med sina söner.

Minst telefonkontakt har pappor och söner. Mödrar är alltså generellt bättre på att hålla kontakten med barnen än män i motsvarande situationer.

Varför är det så här?

– Det kanske ligger något i skrönan att det är kvinnan som upprätthåller alla kontakter, att det är det som är gällande helt enkelt. I alla fall tyder mina studier på att det ligger något i det. Relationer ser ut att vara könsspecifikt även om det inte är så tydligt.

Hur gammalt barnet var vid skilsmässan påverkar också kontakten mellan generationerna senare i livet.

Slutsatsen Carin Lennartsson drar är att en skilsmässa har förödande konsekvenser för umgänget även när barnen blir vuxna och kan välja själva.

– Det är svårt att reparera en dålig relation, säger hon.

Fotnot:

Avhandlingens titel ”Still in touch. Family contact. Activities and health among elderly in Sweden”.

FAKTA/Studien

Katarina Lagerwall