Var är brudarna?

Ny rapport om gubbväldet i styrelserum-
men.
- Upprörande att företagen är så sega, säger Aftonbladets Åsa Mattsson

RELATIONER

Styrelserummet år 2001, var är brudarna?

Endast 5,7 procent av de personer som sitter i Sveriges börsföretags styrelser är kvinnor. Detta visar en ny rapport från SIS Ägarsevice.

– Det finns få kvinnor med rätt kompetens, säger Sven-Ivan Sundqvist, en av personerna bakom sammanställningen.

– Det är upprörande att männen i ledningen är så sega och otidsenliga. Mansdomineringen leder till att företagen inte hänger med. Det är dåligt för svenskt näringsliv, säger Aftonbladet Kvinnas krönikör Åsa Mattsson.

Aftonbladets Åsa Mattsson och AnnBritt Grünewald, ordförande för Kvinnoforum tror att det kommer att ta tid att få in kvinnorna i styrelserummen.
Aftonbladets Åsa Mattsson och AnnBritt Grünewald, ordförande för Kvinnoforum tror att det kommer att ta tid att få in kvinnorna i styrelserummen.

Kvinnors närvaro i företagstoppen är överlag låg, bara 31 procent av de börsnoterade företagen har någon kvinna i styrelsen och bara en halv procent av de 335 undersökta företagen har en kvinna som styrelseordförande.

Personerna bakom sammanställningen, Anneli Sundin och Sven-Ivan Sundqvist menar att orsaken till mansdomineringen är att kvinnor saknar kompetens och erfarenhet.

Sven-Ivan Lundqvist tycker inte att det får bli ett självändamål att sitta i styrelsen.

– Det krävs stor kompetens i en styrelse. Dessutom kommer styrelsen från företagets ledningsskikt och där finns inte många kvinnor. Det finns överlag få direktörer på företagen, säger Sven-Ivan Sundqvist.

Ann-Britt Grünewald tycker att frånvaron av kvinnor i styrelserna till stor del beror på att män bara rekryterar varandra. De anställer människor som liknar dem själva, alltså män.

– Det är oekonomiskt att bara rekrytera män. Det är konstigt att de helt plötsligt inte kan räkna, karlar brukar ju i vanliga fall kunna det.

Ann-Britt Grünewald tror att det kommer ta tid att få in fler kvinnor i styrelsen.

– När döttrarna till alla karlar som befolkar näringslivets styrelser kommer ut på banan då kommer man att se på fan. Männen ser dessa kvinnor och de är uppfostrade i en ledaranda. Men det tar väl tio år innan de är ute i arbetslivet.

Att det tar tid att få in kvinnor i styrelserna är något som Sven-Ivan Sundqvist håller med om.

– Vi har sett att det blir lite fler kvinnor i styrelserna varje år, men det är en väldigt liten ökning. Det tar tid.

Kan man då som kvinna göra något för att ta sig in i styrelserummen?

– Hittills verkar det som om man själv måste bete sig som en man och spela på deras villkor och det gynnar ju inte kvinnorna. Jag tror att man måste gå ihop för att försöka förändra företaget i stället för att individuellt göra karriär, säger Åsa Mattsson.

I dag lyser dock kvinnorna med sin frånvaro i styrelserummen.

– Jag brukar jämföra med Sveriges fängelser där relationen är ungefär densamma, 6-7 procent är kvinnor. Om det finns något samband kan man ju fundera på själv, säger Ann-Britt Grünewald, före detta fängelsedirektör och nu ordförande för Kvinnoforum.

FAKTA

Karin Schmidt