”BB-vården visar förakt för kvinnor”

Var tredje barnmorska flyr vården – en av dem som fått nog är Ingeborg Andrén-Lundberg

1 av 2 | Foto: Johan Krüger
Ingeborg Andrén-Lundberg
RELATIONER

Det råder ingen brist på barnmorskor i Sverige i dag. Problemet är att få vill jobba inom förlossningsvården.

– Jag kan fortfarande få ont i magen när jag läser om stressen på förlossningsklinikerna. För jag vet precis hur det är att stå i en akut situation och behöva hjälp, säger barnmorskan Ingeborg Andrén-Lundberg.

– Den lilla hjälp de födande får i dag tycker jag visar på kvinnoförakt.

Det säger barnmorskan Ingeborg Andrén-Lundberg.

Efter 17 år som barnmorska på Karolinska sjukhusets förlossningsavdelning i Stockholm fick hon nog och sade upp sig.

– Hur kan vi behandla de kvinnor som sätter barn till världen på det här sättet när vi verkligen behöver fler barn i vårt samhälle? undrar hon.

I Täby kyrkby tar hon nu emot kvinnor på egna nystartade mödravården ”Pärlemor AB” i hemtrevliga lokaler tillsammans med två andra barnmorskor. Här får hon äntligen möjlighet att arbeta på patientens villkor.

De sista åren på Karolinska sjukhuset, KS, blev allt tuffare. Belastningen ökade i takt med att antalet BB-platser krymptes och Löwenströmska sjukhuset och Nacka sjukhus lades ner.

Ingeborg Andrén-Lundberg beskriver hur ledningen skapade en organisation som bygger på effektivitetstänkande, där mötet mellan barnmorska och den födande inte får mycket plats. När kvinnan kommer in blir hon undersökt av en barnmorska, en halvtimme senare kommer en ny, och ytterligare en eller två om förlossningen drar ut på tiden.

Som regel hade Ingeborg Andrén-Lundberg hand om två förlossningar samtidigt på KS – och då är det svårt att skapa den fina upplevelse som man vill att föräldrarna ska få.

Det var slitiga kvällar, helgpass och obligatoriska storhelger.

– Som personal känner man sig som en bricka i ett spel. Det är som att de räknar skallar för att fylla schemaraderna. När ens kompetens inte tas tillvara tappar man lusten för att arbeta. Jag lade fram min kritik till ledningen och hoppades på förändring. Till slut kände jag att situationen var ohållbar, säger Ingeborg Andrén-Lundberg.

Hur skulle då den ultimata förlossningsvården se ut, som skulle kunna locka barnmorskorna tillbaka?

Enligt Ingeborg Andrén-Lundberg bygger den på mindre enheter som får driva sin egen entreprenad där besluten fattas mitt i verksamheten. Med större flexibilitet att prova olika metoder och låta barnmorskan utveckla en trygg relation till kvinnan som ska föda.

– Jag tror att det är varje barnmorskas dröm att kunna ha hand om kvinnan från mödravården till förlossning och sedan följa upp med efterbesök hemma. Med en sådan relation måste du också stå för det du har sagt och gjort som barnmorska.

En annan fråga hon drivit på KS är att personal som stannar kvar länge borde uppmuntras genom någon form av bonussystem.

– Om man har jobbat i 17 år på kliniken kanske man skulle kunna få ledigt över både jul och nyår en endaste gång. Eller kanske få ta tjänstledigt för att vidga sina vyer. I lönen ligger också värderingen av min kompetens. Äldre barnmorskor som fungerar som mentorer åt de yngre ska inte vara sämre betalda än de nyutexaminerade, det är kränkande, säger hon.

Stress och låg lön får barnmorskorna att fly

En tredjedel av alla utbildade barnmorskor lämnar sjukvården.

De tuffa arbetsvillkoren, den knapphändiga vården och låg lön har skapat rena barnmorskeflykten från förlossningsklinikerna.

Läsarna: ”Dagens viktigaste fråga”, ”Kan inte politikerna agera i stället för att prata”, ”Jag blir förbannad på gnället”

Förra veckan skrev Kvinnas reporter Cecilia Gustavsson om oron inför sin förlossning i september i BB-krisens Stockholm.

Här är utdrag ur några av de reaktioner hon fått från läsarna.

BAKGRUND/BB-krisen

Sara Gemzell