Könsroller hett ämne i invandrarorganisationer - när snacket väl kommer i gång

RELATIONER

De har pratat med uppåt 4 000 invandrade män.

Om könsroller, pappaansvar och uppfostran.

Intresset är stort - men också motståndet.

- Många ledande i de stora invandrarorganisationerna avvisar jämställdhetsfrågan som "kvinnotjafs", säger Nicklas Kelemen, från Rädda barnens Dialogprojekt.

Många är de som pratar om kulturkrockar och olika syn på jämställdhet och kvinnans frigörelse. Få är de som faktiskt gör något.

Dialogprojektet är pionjärerna som siktar in sig på problemets kärna, vare sig det gäller svenska eller invandrade män - nämligen männen själva.

Dialogprojektet, som består av Nicklas Kelemen, själv invandrad, Vidar Vetterfalk och Björn Hoffman, drog i gång för tre år sedan för att förebygga våld mot kvinnor och barn med invandrarbakgrund - allt i ett jämställdhetsperspektiv. Sedan dess har de haft runt 60 seminarier, i Sverige men även i Thailand, Sri Lanka, Ryssland och USA.

- Vi går ut till invandrarorganisationer och tar upp de frågor som vanligtvis inte diskuteras bland män och pappor där. Jag pratar om våldskulturer i pojkars uppfostran, Vidars utgångspunkt är behovet av positiva manliga förebilder och Björn har hand om pappafrågorna, säger Nicklas Kelemen.

Vad får ni för reaktioner när ni är ute och pratar?

- Det finns ett oerhört behov av att prata om dessa frågor. Från början är männen avvaktande men inom en timme vänds det till en verkligen spännande diskussion och för det mesta har vi svårt att avsluta debatten.

Dialogprojektet samarbetar mycket med män från, vad etnologer och antropologer kallar, "kyskhetskulturer" och "hederskulturer". Det vill säga traditionella patriarkala attityder som finns i en del länder i Asien, Mellanöstern och Afrika.

- Majoriteten av de män vi möter från sådana kulturer står för att flickorna ska vara oskulder fram till bröllopet. Det pågår en bitter kamp i dessa familjer hur döttrarnas kyskhet ska skyddas från den hotande "svenska lössläppthetens omoral". En del flickor rymmer hemifrån, andra blir bortjagade och det är många som har berättat för oss om de "dubbla liv" de är tvingade att leva.

Men Nicklas Kelemen vill poängtera att det finns invandrarorganisationer som bekämpar just de attityderna.

Tanken är att organisationerna ska arbeta vidare själva med frågorna. Men det är inte alla som är intresserade. Av de sextio invandrarorganisationer Dialogprojektet har besökt lyckades man initiera egna projekt hos nio.

Det är inte sällan Dialog-gänget är de första svenskarna som har satt sin fot hos invandrarföreningarna.

- Segregeringen är ett faktum, men man kan inte skylla allt på det. "Hederskulturen" har mångtusenåriga traditioner och handlar om en konflikt mellan ett kollektiv, alltså släkten, och en individ, ofta en dotter, medan kvinnomisshandel är en konflikt mellan två individer, säger Nicklas Kelemen.

- Hedersmord kan inte förebyggas om man ser på det på samma sätt som på kvinnomisshandel.