”Förr fanns inte ordet bisexuell”

Maj-Briht Bergström-
Walan fortsätter missionera om sex och samlevnad

RELATIONER

För trettio år sedan dundrade Maj-Briht Bergström-Walan in i det svenska folkhemmet med filmen ”Kärlekens språk”.

Filmen sågades av kritikerna, älskades av publiken och gav svenskarna ryktet som sexuellt ohämmade.

Nu ska 77-åringen göra sexualupplysningsfilm igen.

Sjuttiosju år gammal arbetar Maj-Briht Bergström-Walan fortfarande som sexterapeut och sexualupplysare. Ett intresse som föddes ur hennes arbete som barnmorska.  
Foto: Kalle Assbring
Sjuttiosju år gammal arbetar Maj-Briht Bergström-Walan fortfarande som sexterapeut och sexualupplysare. Ett intresse som föddes ur hennes arbete som barnmorska.  

Hösten 1969 häpnade många svenskar i biosalongerna när de för första gången fick se ett autentiskt samlag projicerat på vita duken. Det blev för mycket för många även om det var i sexualupplysningssyfte. ”Kärlekens språk” kallades av recensenterna för ”en gökfilm för att tjäna en slant”, ”svineri” eller kort och gott ”en film om att knulla”.

Men folket tyckte annorlunda. Var sjätte svensk såg filmen där Maj-Briht Bergström-Walan tillsammans med sexologerna Inge och Sten Hegeler och Sture Cullhed rakt på sak och utan krusiduller avhandlade ämnen som onani, könssjukdomar och homosexualitet.

– Egentligen var det bara filmsekvenser av det jag talat om i hela mitt liv. Innan hade jag mest oroat mig för att vi klippt in en erigerad penis i sista sekund. Men tydligen blev hela filmen för ångestframkallande. Hade jag inte arbetat som sexolog hade jag förmodligen blivit bestört av all kritik.

I dag vet hon att ”Kärlekens språk”, som följdes av ”Mera ur kärlekens språk” och ”Kärlekens XYZ”, gjorde skillnad. Hon påpekar att det till och med finns sex på nätet i dag. Men med nya tider föds nya problem. Och det har blivit dags för en ny film med arbetsnamnet ”Kärlekens språk 2000”. Premiären blir senare i år.

– Tjugo procent av dagens kvinnor har aldrig fått en orgasm. Det ska vi ta upp i filmen tillsammans med ämnen som kulturkrockar när det gäller kvinnans sexualitet, olust och handikappades rätt till sex.

Då som nu är hennes motto: Sexualupplysning till alla! Trots att pensionsdagen är passerad för länge sedan driver hon fortfarande Sexualforskningsinstitutet, som hon startade i början av sjuttiotalet. Jobbet har blivit som ett andra hem och kontoret påminner mer om en bostad än en klinik. Tavlor på väggarna, en kristallkrona i taket och i hörnet står en brunorangeblommig soffa.

Hon pratar lugnt och har alltid svar på tal.

– Jag tycker om att bestämma och har alltid haft en inre styrka. Kanske för att jag fått kämpa så mycket i mitt liv. Jag är lite av ett maskrosbarn.

Sina första år bodde hon på olika barnhem. Tre år gammal adopterades hon av sin biologiska mammas syster Hanna och hennes man Arvid. Efter sin pappas död hamnade hon som tonåring i frireligiösa kretsar. Och under en lång tid var hon övertygad om att hon skulle arbeta som missionär i Kina. Så blev det inte. Istället har hon hoppat mellan två olika världar. Levt i ett kristet 22-årigt äktenskap med en frikyrkopastor, fött en son, skilt sig för att senare leva i ett lika långt förhållande med en kvinna – danskan Helle Hopfner Nielsen.

– Under arbetet med ”Kärlekens språk” fick jag upp ögonen för att man faktiskt kan attraheras av både män och kvinnor. Ta bara en sådan sak som att det inte fanns något ord för bisexualitet när jag växte upp.

Många har blivit provocerade av hennes uttalande om att all sexualitet är bisexuell.

– Till dom säger jag bara – I don’t bother any more. Jag har hört det av en professor som var less på att bli ifrågasatt. Det var så förlösande skönt att höra, säger hon och skrattar.

Just nu väntar en efterlängtad semester i Köpenhamn med Helle. Kanske lite fiske och pianospelande. Men längtan till jobbet kommer att finnas där. Framför allt är det alla samtal med människor som lockar.

Att hon inte blev missionär gör henne inget i dag.

– På sätt och vis är jag ju en missionär i sex och samlevnad. Och det kommer jag vara tills jag blir stum eller döv.

10 snabba frågor

Röster om Maj-Briht

10 snabba svar

Pernilla Nordström