- Det kostar på att försvara utsatta

Veganen Lisa Gålmark har hotats till livet för sin kamp för djuren och deras rättigheter

1 av 3
Himalaya, 1985 ”1985 fotvandrade jag i Himalaya. Här är jag uppe på 5416 meters höjd efter att ha gått 13 timmar genom Thorong La passet. Jag grät floder av skräck innan, men det är det häftigaste jag har varit med om.”
RELATIONER

Redan som elvaåring började Lisa Gålmark ifrågasätta hur samhället fungerar och hur djur behandlas.

I dag upptar engagemanget för djurrätt all hennes tid vid sidan av arbetet som kulturredaktör på tidningen Stockholms Fria.

- Man kan fråga sig varför vissa drivs att motarbeta utsatthet och sociala orättvisor. Det är en förmåga att känna med de utsatta, kanske från barndomen, som är min eld.

Lisa Gålmark är uppvuxen i förorten Täby utanför Stockholm med tre syskon och hund. Som 11-åring upptäckte hon författaren Isaac Singer och började funderade kring detta med konsekvenserna av våra vardagliga handlingar. Att hon blev familjens enda vegetarian var mer än ett tonårsuppror. Vid fyllda 30 blev hon vegan efter en längre tids karaktärsdanande.

Hon har skrivit "Djurrätt. En fråga om frihet, jämlikhet och solidaritet", handboken "Vadå vegan" och sammanställt en antologi om djuretik. Men hon vill ändå inte döma de människor som förtränger det hemska i djurindustrin och fortsätter att äta kött.

- Det är inte så konstigt att människor blundar, eftersom vår tillvaro är så globaliserad i dag. Vårt sociala tänkande rör den närmsta omgivningen, som om vi fortfarande vore lokala. Folk kan vara hur schysta som helst i vardagen, men ändå får deras sätt att leva negativ effekt.

- Man kan inte lägga hela ansvaret på individen utan måste se till politiska strukturer, subventioner, skattelättnader och bidrag. Det räcker inte med att säga åt folk att sluta äta kött med en gång. Skulle man genom politiska beslut däremot sluta hålla livsmedelsindustrin under armarna skulle folk inte ha råd att äta kött längre.

Lisa Gålmark är ett känt och populärt namn bland veganer. Men hennes budskap kring människovärde och djurs rätt till frihet har också givit henne fiender. Hon har i perioder varit hotad till livet och haft polisskydd.

- Det kostar en del att ställa sig på en undertryckt grupps sida,

i det här fallet en grupp som inte ens erkänts som undertryckt. Försvarar man de utsatta blir man själv en outsider.

Det lärde hon sig redan i skolan där hon stod emot grupptrycket och försvarade svaga klasskamrater.

- Visst kan det vara skönt att ingå i en social gemenskap där alla tycker lika, men det finns en väldig fara i att inte tänka själv. Det är inte helt lätt att hitta den rätta balansen mellan öppenhet för andra människor, självständighet och ifrågasättande. Det är något jag själv jobbar med hela tiden, säger Lisa Gålmark.

Dagens unga gör i mindre utsträckning den nedvärderande uppdelningen mellan människa och djur, med den gamla utgångspunkten i människan som Guds avbild. Men fortfarande går vi miste om mycket så länge vi inte ser djurens förmågor, menar hon.

I flera år arbetade Lisa med att ta hand om stora hundar som missskötts för att återanpassa dem på deras egna villkor i antroposofisk anda.

- Man gör ett enormt misstag när man värderar allt utifrån det mänskliga intellektet. Djur har ofta en stor social och andlig begåvning. Alla som har umgåtts med djur vet vilka känslomässiga upplevelser det kan ge.

Djurrättsaktivister blir inte sällan anklagade för att bry sig mer om djur än utsatta människor.

- De som hävdar det är de som sitter på de stora resurserna och har makten. Om de delade med sig skulle det räcka till alla, men i stället spelar de ut olika grupper mot varandra. Det är ett omodernt sjuttiotalsmanér att särskilja olika intressegrupper och ställa dem mot varandra.

- När politiker debatterar människors och djurs värde blir det ofta vulgärfilosofi om huruvida man ska rädda farmor eller grisen ur den brinnande stugan. Ofta används sådana kvasifilosofiska diskussioner till att undkomma den viktiga politiska frågan: Varför kränker vi djur utan att ha några som helst goda skäl till det? Jag tycker att det är mer intressant att diskutera de eviga frågorna som vad utgör en människas värde.

Något som också gör henne arg är att frågan ofta stannar vid att vi minsann har bra djurskydd i Sverige.

- Djurskydd i all ära men det är som om man skulle ser förmildrande på en våldtäkt om våldtäktsmannen först bjuder på fin romantisk middag innan han begår övergreppet, säger Lisa Gålmark.

FAKTA/Lisa Gålmark

Röster om Lisa Gålmark

7 snabba frågor

7 snabba svar

Sara Gemzell