Männen drar ifrån i löneligan

Förra året var snittlönen i Sverige 20 500 kronor, enligt ny lönestatistik som presenterades av Statistiska centralbyrån, SCB, på tisdagsförmiddagen.

I snitt tjänade kvinnor 18 400 kronor i månaden, jämfört med männens snittlön på 22 500 kronor.

Det innebär att kvinnorna tjänade 82 procent av männens snittlön. 1992 var motsvararande siffra 84 procent, en knapp ökning det senaste decenniet, således.

Den största löneskillnaden finns på landstingen, där kvinnornas snittlön var 71 procent av männens snittlön.

1992 var motsvarande siffra 75 procent.

En förklaring till den stora skillnaden kan vara att många landstingsanställda kvinnor har lågavlönade yrken inom sjukvården, medan många män har förhållandevis välbetalda yrken som exempelvis läkare.

Stora skillnader inom vården

Vid årskiftet trädde en ny jämställdhetslag i kraft. Syftet med den nya lagen är att utjämna löneskillnaderna.

- Jag tror inte att det räcker med några politiska beslut. Jag tror det handlar om attityder och kunskap om hur vi lönesätter, säger Vårdförbundets ordförande Eva Fernvall.

Minst löneskillnad mellan könen finns inom den kommunala sektorn, där kvinnorna tjänade 90 procent av männens snittlön. Den kommunala sektorn är för övrigt den enda där löneskillnaderna minskat under det senaste decenniet. 1992 tjänade kvinnorna 86 procent av männens snittlön.

Den kommunala sektorn har samtidigt en förhållandevis stor andel kvinnor - och den lägsta snittlönen.

- Arbetsgivarna betraktar de här stora grupperna som fullständigt utbytbara. Attityden är att kvinnor ingår i stora kollektiv, att de ska vara lika lönesatta. Då blir det låg lön. Sjukdomen är synsättet och symptomen är lönen, säger Eva Fernvall.