Hon kämpar mot ”hedersmorden”

RELATIONER

Mordet på 26-åriga Fadime har skakat Sverige. Det har fått många att kräva att något görs snabbt. Leila Qauaree är en av dem som redan hjälper hotade flickor i ”Kvinnors nätverk” som kom till för att stödja utsatta kvinnor med invandrarbakgrund.

”Vår önskan är att kunna hjälpa alla kvinnor som vänder sig till oss”, säger Leila Qaraee, grundare av organisationen Kvinnors nätverk i Stockholm.
Foto: Sara Ringström
”Vår önskan är att kunna hjälpa alla kvinnor som vänder sig till oss”, säger Leila Qaraee, grundare av organisationen Kvinnors nätverk i Stockholm.

  Att unga kvinnor i Sverige fått sätta livet till för att de inte lever som deras familjer kräver känns overkligt i dagens Sverige. De så kallade ”hedersmorden” har väckt stor uppmärksamhet. Men många är de kvinnor som lever under ständigt hot från sina familjer, utan att veta vart de kan vända sig för att få hjälp.

– Och om de väl vänder sig till polisen eller till de sociala myndigheterna är det inte säkert att man där förstår deras speciella problematik, säger Leila Qaraee, grundare av organisationen Kvinnors nätverk i Stockholm.

Men kunskapen finns att hämta hos invandrarkvinnorna själva. ”Kvinnors nätverk” är en ideell organisation som under sju år arbetat med att få ut information – både till kvinnorna själva, deras familjer och till myndigheterna.

– Vi pratar mycket med föräldrarna om barnen och om deras rättigheter. Ger man verkligen pojkar och flickor samma frihet? Vi ifrågasätter både det som finns i familjernas egna kulturer och i svenska samhället.

Från deras lilla kontor i en Stockholmsförort arbetar fem kvinnor med att försöka hitta och nå ut till de kvinnor som lever i riskzonen.

– Vi hjälper dem med kontakter med myndigheter, vi följer med dem till sociala myndigheter och till polisen.

Till organisationens arbete hör också att försöka hitta tillfälliga boenden för de mest utsatta kvinnorna.

– Vår önskan är förstås att kunna hjälpa alla kvinnor som vänder sig till oss. Nu kan vi bara hjälpa dem som har de mest akuta behoven.

I grunden handlar det om att erbjuda miljöer där kvinnorna kan få den omtanke och hjälp som behövs för bygga upp den egna självkänslan.

– Det gäller att inte backa för problemen. Det är oerhört traumatiskt för de här flickorna att vända familjen ryggen.

– De behöver känna: ”Jag har rätt att vara jag.” Så småningom kan de kanske återvända till sina hemmiljöer starka nog att kunna stå emot familjens traditionella könsroller.

Leila gör en jämförelse med jämställdhetskampen i Sverige som den såg ut för decennier sedan.

– I Sverige har kvinnor kämpat mot nedvärderande könsroller, och kommit ganska långt. Det är den kampen som många kvinnor med invandrarbakgrund nu har framför sig.

– Vi behöver hjälp för att klara den.

– Ofta låter man i missriktad välvilja familjens ”kultur” och ”sammanhållning” vara skäl att hänvisa hjälpsökande flickor tillbaka till hemmen.

– Det är ett svek. Det borde vara en mänsklig rättighet att få komma bort från en miljö där du kallas hora, där du betraktas som en skam för familjen.

Läs mer om våld fär hederns skull:

Här finns hjälp

Camilla Svenonius