- Det där är bara myter, säger Marius Råkil, psykolog och chef för behandlingsarbetet med män på Alternativ till vold, ATV, i Oslo.
- Män slår för att de väljer att göra det och de har ett syfte med misshandeln.
Även om mannen är rasande så tappar han inte kontrollen.
Den vanliga bilden av hustrumisshandlaren: en man som slår i blint raseri, ett fyllo som inte vet vad han gör.
- De män som kommer till oss har försökt lägga skulden på andra. Vår uppgift är att hjälpa dem att se sitt ansvar, säger Marius Råkil.
- När vi benar upp männens berättelser kommer det ofta som en aha-upplevelse för dem att de faktiskt visste var de skulle slå och hur hårt för att inte döda kvinnan, säger han.
De flesta har också ett syfte med våldet, att få tyst på en kvinna som grälar eller att slippa diskutera problem i hemmet. Den som slår har makt och den som har makt behöver inte diskutera.
- De flesta män som slår är nyktra. Många säger att de har druckit därför att det är en socialt accepterad ursäkt, säger Marius Råkil.
- Vi har haft cirka 2 400 män på ATV sedan 1987 och de är från alla samhällsklasser. Det är svårt att se något mönster. Det enda är att många av dem har haft våldsamma fäder och att de har varit vittnen till våld, säger Marius Råkil.
Han berättar om en 17-åring som hade blivit misshandlad av sin styvfar dagligen i över åtta år.
När styvpappan gav sig på hans yngre syster hämtade pojken familjens Mauser och satte gevärspipan mot pappans panna.
"Kröker du så mycket som ett hår på syrrans huvud så tar jag dig, i morgon, om två veckor, om två år eller 20 år. När du minst anar det", sa pojken och gick.
- Sedan dess var det aldrig något bråk hemma hos dem. Så visst kan våld ha positiva effekter, säger Marius Råkil.
För 17-åringen slutade användandet av våld som konfliktlösning på värsta sätt. Han slog ihjäl en kamrat med ett bollträ.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
...