Rätten tror bara på ”fina flickor”

   En 13-årig flicka står vid ett fritidsområde och väntar på en vän. Hon dras omkull i ett buskage av ett killgäng och 2-4 killar har samlag med henne. I rätten får hon frågor om hon hade druckit alkohol, och om hon tagit betalt för att ligga med killarna. Det finns inget noterat om killarnas sexualmoral, alkoholvanor, och kvinnosyn.

Så står det i domen: ”Det är riktigt att hon chattat på nätet och fått kontakt med två eller tre män som hon sedan haft sexuellt umgänge med”

Så gick det: Tre av killarna döms för våldtäkt. En för medhjälp för våldtäkt.

   Det är den 25 april 1997, Maria, då 17, är hemma hos killkompisen Måns, tillsammans med två andra killar, Jesper och Nicke. De dricker öl och sprit och hon bjuds på amfetamin.

Maria och Måns går och hånglar på toaletten. Något som avbryts av att Jesper kommer in. Enligt killarnas version har Måns och Maria sex bakifrån, Jesper hinner inte kissa klart förrän Maria tar tag i honom och börjar suga på hans penis, sedan ropar Maria in honom och vill att han också ska vara med, de växlas om att ha sex henne bakifrån medan hon suger av en annan. Sexlekarna fortsätter i sovrummet.

Marias version är att hon vill hångla med Måns till en början, att han snabbt blir hårdhänt, och försöker ha samlag med henne, de andra två kommer in, hon tvingas suga på deras penisar och de trycker in deras penisar i anus på henne. Till slut svartnar det för hennes ögon.

Så står det i domen: ”Det kan tilläggas att enbart den omständigheten att de flesta flickor sannolikt normalt inte frivilligt skulle delta i ett sådant omfattande sexuellt umgänge som det varit frågan om, inte är tillräckligt för att lämna Jespers och Nickes invändning om frivilligheten utan avseende”

”Det kan inte heller bortses från att det inte har varit fråga om några för henne okända män; hon har till och med tidigare haft ”sällskap” med Nicke.”

Så gick det: Förhandlingar i rätten måste ta många pauser. Fem månader efter våldtäkterna har Maria fortfarande så ont i underlivet att hon har svårt att sitta längre stunder på de hårda bänkarna i rättssalen.

Läkaren vittnar om att hon har kraftiga skador i underlivet - på ena blygdläppen en kraftig blodfylld utgjutelse som är större än en femkrona, hon har sprickor i analöppningen, och blod i nedre delen av ändtarmen.

Svea hovrätt friade pojkarna med hänvisning bland annat till att hon inte skrek på hjälp.

    Juni 2000. Det är fest. Det sista Jonna minns är att hon sitter på balkongen och pratar. Med på festen är Kalle, 23, som Jonna är lite kär i. Hon vaknar i nedspydda, blodiga och kiss-stinkande lakan. Kalle och vännen Emil förgriper sig på Jonna, 17, efter att de gjort henne redlöst berusad på GHB. De rakar av hennes könshår, klädde av henne naken och satte på henne skinnstövlar. De tryckte in en kapsylöppnare i forma av en penis i Jonnas slida och i anus, samtidigt kallar de henne hora och fitta. Efteråt visar Emil stolt upp en krycka med en blodig fot för sina kompisar. Det dröjer ett halvår innan Jonna anmäler.

Så gick det: Tingsrätten dömer Kalle och Emil till grovt sexuellt utnyttjande till fängelse. Hovrätten utökas Kalles straff med 3 månader, övergrepp, efter att ha hotat en av killarna som vittnade.

?Vad hon hade på sig den kvällen.

?Hur mycket hon har druckit

?När hon blev av med sin oskuld

?Om hon är singel, särbo eller träffar många killar

?Hur snacket går om henne i skolan

?Inget om kläder

?Inget om sexuell debut

?Inget om andra tjejer i deras liv

?Inget om deras sexuella moral

?Ibland om deras alkoholintag

Professor: Offrets sexvanor har inte med saken att göra ”Ju mindre skador, desto finare flicka krävs det för att fååtal”

”Skriv i domen vad som hände, inte vad offret hade på sig” Här är läsarnas reaktioner på artikeln om gruppvåldtäkter

 Hon blir våldtagen hemma eller i bekants bostad.

  Hon har tagit hem en man från krogen.

  Förövaren är en före detta pojkvän.

  Det finns inga vittnen.

  Hon är full.

  Hon har svårt att minnas alla detaljer.

  Hon är inte så full att männen har utnyttjat att hon är utslagen.

  Det dröjer några månader innan hon polisanmäler.

  Trosorna är slängda.

  Sår eller blåmärken har läkt.

  Killarna erkänner att det har förekommit samlag men säger att det var frivilligt från hennes sida.

  Hon har tidigare haft sex med den misstänkte.

  Hon sägs ligga runt med möjliga killar.

  Hennes namn står klottrat på skoltoaletter med ordet hora efter.

 Hon ska vara chockad, gråta, och vara uppriven. Men inte så uppriven så hon inte orkar med sjukhusbesöket, eller kastar sig i duschen för att tvätta bort spåren efter våldtäktsmannen.

  Hon har inte druckit alkohol på flera dagar.

  Hon måste kunna berätta vad som hänt – men berättelsen får inte vara för bra, då verkar den uppgjord.

  Hon har ett respekterat jobb.

  Hon är gift eller har barn.

  Hon utsätts för en överfallsvåldtäkt av en helt okänd man.

  Hon har skador som blåmärken eller en blåtira.

  Hon har kvar en sönderriven blus eller trosor med sperma på.

  Efter våldtäkten beger hon sig direkt till en polisstation för att göra en anmälan och till ett sjukhus för att få skadorna undersökta.

Källa: ”Flickan och skulden” av Katarina Wennstam.

    Den 28 januari 2000 i Rissne dras den kraftigt berusade Anna, 14, med från tunnelbanestationen av nio killar till ett parkeringshus. Samtliga pojkar har sex med Anna genom att beröra hennes slida och stjärt, stoppa in fingrar i slidan och ta och slicka på hennes bröst. Tre av dem har sedan samlag, både vaginalt och analt, medan övriga turas om att hålla henne upprätt. Samtidigt skrattar de åt henne och kallar henne hora.

Så står det i domen: ”Hon var klädd i jacka, linne, bh, trosor och långbyxor”

”Blodprov och urinprov tagna från henne visade alkoholkoncentration på 1,2 promille i blodet och 1,7 promille i urinen.”

”Målsäganden var så full att hon varken kunde gå eller tala. Om inte någon hade stöttat upp henne skulle hon ha trillat omkull.”

    Från och med att Lisa var 14 och i två år utnyttjas hon av ett gäng killar: samlag, gruppsex, analsex, oralsex. En del gånger frivilligt, andra gånger har hon låtit sig övertalas, flera gånger har hon sagt ifrån. Vad som pågått uppdagas av en socialsekreterare. Efter samtal med Lisa görs åtta anmälningar mot olika pojkar om sexuellt ofredande, förolämpning, att hon tvingats suga av pojkar, och tvingats till samlag.

Så står det i domen: ”Det gick ett rykte om henne att hon var en hora som inte tog betalt, och att vem som helst fick ligga med henne”

”Frågan är då om målsägandes berättelse ska läggas till grund för tingsrättens bedömning. Hon har uppenbarligen haft ovanligt mycket sexuellt umgänge med olika pojkar både före eller efter den åtalade händelsen.”

Så gick det: Sju av anmälningarna läggs ner. Orsakerna är att hennes minnesbilder på grund av kraftig berusning inte är tillräckligt starka, och att pojkarna är under 15.

Det åttande fallet läggs också ner, men tas upp igen på initiativ av överåklagaren. Killen frias i tingsrätten, men döms i hovrätten för våldtäkt.

    Det är juli 1995. Lena, 18, är full och får erbjudande om skjuts hem av en okänd kille, Tomas. I bilen sitter ytterligare tre killar. De kör henne inte hem utan in på en grusväg där hon våldtas flera gånger. Övergreppen fortsätter i bilen på en annan plats och senare i lägenheten. Totalt våldtas Lena vaginalt sju gånger och tvingas till tre avsugningar.

Så står det i domen: ”Hon hade en kort svart klänning, en orange genomskinlig topp, skor samt bh och trosor på sig” ”Lenas berusningsgrad under kvällen och natten enligt tingsrättens uppfattning har mycket stor betydelse för ställningstagande i målet.”

”Efter en stund följde flickan med Tomas till bilen och de steg in i baksätet. Han tyckte att det var onormalt av en flicka att frivilligt stiga in i en bil i vilken det satt fyra för henne främmande karlar.”

Så gick det: Fallet ligger hos polisen i över ett år innan någon börjar utreda. Det innebär bland annat att killarnas bil inte beslagtas. I rätten får hon höra att det inte finns någon teknisk bevisning som stödjer hennes berättelse.

I tingsrätten döms männen för sexuellt utnyttjande eftersom hon var full och inte sa nej ordentligt.

Hovrätten friar pojkarna eftersom det inte kan vara sexuellt utnyttjande, då hon kommer ihåg att det skedde , och därför inte kan sägas vara i ”vanmakt eller hjälplöst tillstånd”

Två år senare, september 1997 döms Tomas i Högsta Domstolen döms för våldtäkt och sexuellt utnyttjande till tre års fängelse, de två andra döms för sexuellt utnyttjande.

   Den 14 april 2001 kommer polis och ambulans till en lägenhet efter ett larm. Där inne finns Anna, 17, naken, bakbunden av en strypsnara med läderremmar runt anklar, armleder, och hals.

Tidigare på kvällen har hon haft besök av sin bästa väninna, och tre killar varav den ena är hennes pojkvän. De festar, och ger sig sedan av. Anna går och lägger sig, berusad av alkohol och rohypnol. Hon vaknar av att flera män är vid hennes säng, hon våldtas, lyfts ut i hallen, och binds fast naken i fosterställning. Anna placeras sedan i ett badkar fyllt med hett vatten. De letar efter en banan som de säger de ska stoppa upp i fittan, men de hittar ingen. I stället kommer de tillbaka med en apelsin de trycker in i munnen på Anna, och sedan smetar de ut skokräm i ansiktet på henne.

Så gick det: De tre män som tidigare varit i lägenheten grips och häktas. Det visar sig att en av dem några år tidigare har varit inblandad i en av de uppmärksammade gruppvåldtäkterna i Södertälje och dömts till fängelse för sexuellt utnyttjande.

Förundersökningen läggs ner. Brott kan inte styrkas. Det finns för många frågetecken.