”Ett trauma som aldrig försvinner”

Barbro Metell drev tillsammans med kollegan Birgitta Lyckner den första mottagningen i Sverige som var specialiserad på barn som blivit vittne till våld i hemmet. Hos dem har mer än 200 barn fått hjälp att bearbeta det trauma de upplevt.

- För de här barnen har den värsta tanken varit att mamma ska dö, säger Birgitta Lyckner.

Katarina Weinehall, lektor i pedagogik har under fyra års tid följt och intervjuat 15 tonåringar i hem där det förekom våld. 14 av dem säger att de var övertygade om att pappan eller styvpappan när som helst kunde döda någon i familjen.

För de allra flesta har det aldrig gått så långt. Enligt siffror som kriminologen Mikael Rying tagit fram drabbas tio barn under 15 år varje år av att deras mamma dödas av deras pappa, styvpappa eller en annan partner eller före detta partner till mamman. Många fler, vart tionde barn, blir vittne till våld i hemmet, visar enkätundersökningar som gjorts.

De barn som råkar ut för det allra värsta, att mamma verkligen dör, måste få vägledning genom traumat och sorgen och avlastas skuldkänslor.

"Skulden sitter djupt"

- Skulden att inte ha skyddat mamma sitter djupt. Det gäller alla barn som växer upp med våld i familjen, men är speciellt svår om mamma faktiskt dött, säger Birgitta Lyckner.

- Det finns möjlighet att hjälpa barnet att bearbeta. Men det är svårt. De lever i ett väldigt trauma som aldrig kommer att försvinna.

Kan de någonsin få en bra relation till sin pappa?`

- Nej, jag tror inte det. Det blir mycket svårt att känna tillit och trygghet. Han har gått över gränsen, säger Barbro Metell.

Trots det är det vanligt att pappan som slår ihjäl mamman får behålla vårdnaden om barnen vid gemensam vårdnad.

- En pappa som dödat mamman står kvar som vårdnadshavare av barnen. Man tar inte automatiskt ifrån pappan vårdnaden i sådana fall. Det kan ske endast om det dras igång en rättsprocess, säger Gudrun Norborg, jurist på Brottsoffermyndigheten i Umeå, Brom.

Hon är starkt kritisk till att papporna får vårdnaden.

- En krass jämförelse kan vara att vi sedan mitten av 90-talet har en lag som säger att om en person har dödat en annan person för att ärva så fryser arvet inne. Det är märkligt att vi inte resonerar likartat för att skydda barnen.