Så ska hotade flickor få hjälp

Ny kartläggning för att stoppa våld i hederns namn

RELATIONER

Hur ska det svenska samhället kunna stödja och hjälpa flickor som i likhet med den mördade Fadime Sahindal hotas av sina familjer?

Ett sätt kan vara att öka kunskapen bland skolpersonal, ett annat att bjuda in föräldrar till samtal via tolk.

Skolan fungerar ofta som en frizon för flickor med familjebakgrund i patriarkala kulturer. Det var en av de slutsatser som framfördes vid riksdagsseminariet Våld i hederns namn, på onsdagen. Där diskuterades vilka insatser som görs i Sverige för att motarbeta hedersrelaterat våld.

Integrationsminister Mona Sahlin skulle ha medverkat men uteblev på grund av sjukdom. I hennes ställe kom statssekreterare Lise Bergh och berättade om vad regeringen gör på området.

- Det är oerhört tragiskt att unga flickor faktiskt har fått dö för detta. Det är oförlåtligt men det har i vart fall lett till att politiker och andra förstår att det är något vi måste ta ans var för, sade Lise Bergh.

Synliggörande

Det har hänt en del under året. Bland annat har länsstyrelserna i de tre storstadsregionerna fått göra kartläggningar, vilket hjälpt till att synliggöra problemet.

Socialstyrelsen har tagit fram ett material till socialtjänsten i hela landet, Skolverket liksom polisen har uppdaterat sitt utbildningsmaterial och Riksåklagaren går igenom domar som berör hedersrelaterade brott.

En åhörare berättade om försök med samtal med föräldrar via tolk, något som Lise Bergh såg som en klok idé.

För exakt ett år sedan hölls konferensen Integration - på vems villkor? i samma lokal i riksdagen. Då framträdde en ung kvinna för att berätta om hur hon tvingats välja mellan sin familj och det liv hon ville leva.

Seminariet inleddes med att hennes berättelse spelades upp.

- Till min stora förskräckelse tog polisen inte mig på allvar, berättade hon bland annat om när hon polisanmälde hoten från familjen.

Lägst i rang

Kvinnans namn var Fadime Sahindal och mordet på henne i januari i år kom att skaka om det svenska samhället och sätta problemet i fokus.

Författaren och debattören Dilsa Demirbag Sten, som själv har kurdisk bakgrund, berättade om det komplicerade i att växa upp inom en patriarkalt styrd familj. Att vara lägst i hierarkin är till exempel något självklart för dessa flickor.

Dilsa Demirbag Sten tror att skolpersonal med rätt kunskap kan göra mycket för att hjälpa.

- Skolan är den enda platsen förutom hemmet som flickorna besöker, i och med att de inte har något fritidsliv. Där finns det andra vuxna alternativ än i hemmet, säger Dilsa Demirbag Sten till TT.

Ingela Hoatson/TT