”Svårare få asyl för kvinnor”

Kritik mot svenska myndigheter: Beviskraven är högre än för män

1 av 2 | Foto: Tommy Mardell
Mahin Alipour, Internationella kommittén för försvaret av iranska kvinnors rättigheter.
RELATIONER

I går berättade Aftonbladet att runt 4 500 kvinnor och barn lever gömda i Sverige efter utvisningsbeslut.

Det är svårare för kvinnor att få stanna i Sverige, säger flera personer som Aftonbladet talat med.

- Kvinnor tas inte på allvar. Det är enklare för myndigheterna att ta till sig männens skäl, som oftare är politiska och lättare att bevisa. Dessutom förstår inte myndigheterna hur svårt kvinnorna kan ha det i sina hemländer. Som i Iran, där råder ren könsapar- theid - kvinnorna förtrycks, säger Mahin Alipour, Internationella kommittén för försvaret av iranska kvinnors rättigheter.

- Beviskraven på kvinnorna är för höga. Hur ska en kvinna till exempel kunna bevisa att om hon ställs inför rätta i hemlandet så väntar dödsstraff? Det säger advokaten Christa Nyblom, som jobbar med asylärenden och tidigare har arbetat på Migrationsverket.

Ett problem är att kvinnornas skäl kan vara speciella just för att de är kvinnor.

”Hotas av stening”

De kan till exempel hotas till livet av släkten för att de lämnat en man som slagit dem. De kan hotas av stening för att de varit otrogna, eller av andra straff för att de brutit mot normer om hur kvinnor förväntas bete sig.

Migrationsverket har särskilda riktlinjer om kvinnors skyddsbehov. Där står just att asylprövningen "ofta i praktiken skett utifrån manliga utgångspunkter". Marie Andersson, pressansvarig på Migrationsverket, medger att det kan vara svårare att avgöra vilka av kvinnornas skäl som är tillräckliga:

- De kan vara mer psykologiska och svårare att prata om än männens, som olika övergrepp.

”Rädd för lämmeltåg”

I Sverige finns en paragraf som kan användas till att ge asyl till kvinnor som förföljs på grund av sitt kön.

Men den används nästan aldrig - bara i 60 fall sedan 1997.

- Myndigheterna tror att vi ska få hit ett lämmeltåg av kvinnor om någon får stanna på grund av den paragrafen, säger Christa Nyblom.

Anita Dorazio, ordförande i Asylkommittén i Stockholm, håller med:

- Myndigheterna nekar kvinnor att stanna för att ge signaler till andra kvinnor att det inte lönar sig att komma hit.

Detta förnekar Marie Andersson, Migrationsverket, bestämt:

- Så får vi inte göra, vi bedömer de enskilda fallen var för sig.

Förföljda kvinnor kan ha rätt att stanna

Igår

De har rymt från sin man eller varit otrogna. De har råkat ut för övergrepp som de skäms för att berätta om. Kvinnors skäl för asyl är svårare att bedöma än männens - det handlar ofta om annat än politisk aktivitet och konkreta hot.

Cecilia Gustavsson