Avundsjuk, jag blir så AVUNDSJUK!

Varannan svensk tycker att avundsjukan är vårt främsta karaktärsdrag. Har de rätt?

1 av 4 | Foto: getty images
Fisken är alltid större på andra tallriken…
RELATIONER

 Lika stark som sexualdriften.

Men mycket hemligare.

Det handlar om avundsjuka – den otäcka känslan som börjar i sandlådan och slutar först i graven.

Avundsjuka är inget vi skyltar med, men den finns där. Hos alla.

– Ingen är stolt över sin avundsjuka. Den är futtig. Främst tror jag att den är en bristsjukdom hos människor med dålig självkänsla, säger prästen Lars Collmar.

Vid arvsskiften där de närmaste ska dela upp pengar och bohag kan fenomenet bli extra tydligt. Lars Collmar har en egen teori om orsaken:

– Jag tror inte att folk blir osams för att man är extra sniken då, utan för att man vill ha mer av mamma eller pappa för att känna sig älskad. Det innehåller en symbolik som man själv kanske inte fattar.

”De vill ha det andra har”

En studie som Sifo gjorde för några år sedan visade att 49 procent av svenskarna uppgav avundsjuka som den mest svenska egenskapen.

– Typiskt för Sverige och övriga Norden är att det aldrig funnits lika stora klasskillnader som på kontinenten där man tar skillnaden mellan fattiga och rika för given. Eftersom Sverige är det land som kommit längst när det gäller social och ekonomisk utjämning kan man dra slutsatsen att vi är mest avundsjuka, förklarar Åke Daun, professor i etnologi.

Fenomenet skiljer sig däremot inte mellan barn och vuxna.

Det vet alla som sett två små barn leka i sandlådan.

– De vill ha det andra har och tar hinken från varandra när de leker. Sedan måste man lära sig att man inte kan få allt man vill och då är dagis ett utmärkt ställe att lära sig vad som är mitt och ditt, säger barnpsykologen Malin Alfvén.

I äldre år kanaliseras avundsjukan ofta genom skvaller. Det kom Marianne Östergren fram till i sin bok ”Skitsnack” där hon tog temperaturen på svenska företag.

– Avundsjuka går hand i hand med missunnsamhet och då blir skitsnacket ett sätt att hantera den. Ofta handlar det om att någon i ens närhet får det bättre. Men det finns också en kollektiv avundsjuka på till exempel företagsledare, säger Marianne Östergren.

De som hon intervjuade i sitt arbete med boken upplevde det som jobbigt att inte vara tillfreds med sin egen situation.

– Då blir det lätt att man gör det till någon annans fel och skitsnacket blir ett sätt att hantera avundsjukan. Den som skvallrar berättar mer om sig själv än personen den skvallrar om. Att lyssna på sitt eget skitsnack är en källa till självkännedom, säger Marianne Östergren.

”Livet är orättvist”

Finns det några andra sätt att bli av med sin avundsjuka? Lars Collmar tror inte det:

– Ytterst handlar det om att få bättre självkänsla och hur får man det? Ja, det har jag inget bra svar på. Men att jämföra sig med andra hela tiden är farligt. Livet är orättvist. Det är lika bra att inse det – annars blir man bara besviken.

Fast avundsjukan har positiva effekter.

– Ekonomin kan gynnas av att folk vill köpa en ny bil när grannen också har gjort det. Möjligtvis kan man rynka på näsan åt en sådan pryljakt men vi kan väl säga som en julklapp till alla avundsjuka att de gynnar samhällsekonomin, säger Lennart Sjöberg, professor i ekonomisk psykologi.

Andreas Utterström