”Kalle är modig – han valde mig”

Supersingeln Hannah Widell har hittat kärleken

1 av 4 | Foto: Jan Danielsson
RELATIONER

Det ska sägas genast: Hannah Widell är nog den gladaste människa jag träffat på. Och den lyckligaste. En bubblande pratström far ur henne, bara avbruten av kvillrande skratt.

Hannah är en superbegåvning i tv, men fick hinkvis med kritik för att hennes Ricki Lake-inspirerade program var spekulativt. Nya ”Hannah” sänds bara en gång i veckan i TV3, är en hel timme långt och påminner mer om Oprah Winfrey än Ricki Lake.

Hej Hannah. Har kritiken fått dig att backa? Vill du vara lite finare nu?

– Nej, absolut inte. När folk säger till mig: Är inte det här underklasspornografi? då blir jag fruktansvärt arg. D e föraktar dem som är med i mitt program, j a g gör inte det. Jag tycker att de är viktigast i världen.

– Om man är 15 år och har jättemycket finnar så är det ett stort problem, och då måste man få prata om det.

– Det program jag gjorde i höstas och även det program jag gör nu är ju en spegling av det samhälle vi lever i. Vår stora målgrupp har varit förortstjejer. Om jag kan ingjuta en gnutta mod och självförtroende i de tjejer jag möter är det värt mycket för mig. Skulle jag välja ett annat yrke skulle jag bli lärare eller ta hand om stökiga tonårstjejer.

Du själv ser verkligen ut att må bra.

– Ja. Jag gör verkligen det. Jag sa åt en kompis häromdagen att om jag skulle börja gnälla, säg till mig, för jag har det så bra.

Jag vet att du har träffat någon.

– Ja, jag har träffat någon. Han heter Kalle Rosander och jobbar som formgivare. Han är frilansande art director på ett företag som heter More Luv.

– Jag är väldigt väldigt kär, djupt förälskad på ett sätt som jag aldrig har varit i någon förut.

– Det är ganska nytt, men jag har känt Kalle länge. Vi var ihop när vi var unga, sen har vi varit goda vänner i många år.

Så vad hände?

– Han var väldigt modig, och hade bestämt sig för att det skulle vara jag. Och han berättade det utan att vara helt säker på var jag stod. Han bjöd mig på middag och sa: Det här vill jag. Och jag kände att säger jag inte ja nu, så kommer jag att ångra mig resten av livet.

– Hade nån gett mig det här erbjudandet för ett par år sedan då hade jag bara?nä, nä, nä jag ska bara göra en annan grej härborta? vi ses?jag måste gå?du är urtrevlig och allt men?

Du var den där Sex and the City-singel-tjejen?

– Ja, och jag har ju älskat det. För mig har singellivet varit helt fantastiskt. Att vara singel för mig handlade ju inte om att vara ensam. Det handlade om att jag träffade flera. Det som kommer att hända nu närmast är att livsstilen singelliv naggas i kanten, det tog jättelång tid för mig att fatta, att man måste dra ner lite på den där självständigheten om man ska leva med någon. Men det gör jag gladeligen nu.

– När det är på riktigt är det bara att köra. Jag önskar alla att få känna såhär som jag gör nu. Livet har fått en helt annan färg, jag är så otroligt förälskad!

Har du haft en väldigt lycklig barndom?

– Nej, inte riktigt. Jag har mediearbetande hippieföräldrar med allt vad det innebär. Det har varit skilsmässor, otroheter och hela paketet, och vi har bott i kollektiv och flyttat, alla de där sakerna. Jag är ett typiskt skadat 70-talsbarn.

Och ändå har du klarat dig?

– Jag har en mamma som är så stark, och jag har min farmor Gunny och många systrar. En otroligt stark kvinnosammanhållning tror jag är en förklaring

Vad är din största tillgång?

– En förmåga att vara här och nu, inte oroa mig så mycket för vad som kommer sedan, utan ge mig hän åt nuet med hela hjärtat.

Är det så även privat?

– Ja, så är det nog. Fast jag är strateg också. Jag gör upp halvårsplaner, eller vi gör det faktiskt i min familj. Eftersom vi inte har några andra traditioner så bestämde vi att varje söndag skulle de som ville och kunde komma hem till mamma på söndagsmiddag. Och man tar med sig gamla och nya vänner, gamla och nya pojkvänner eller kommer bara själv. Det är en salig blandning av folk, man vet aldrig riktigt vem som dyker upp.

– En gång i halvåret plockar mamma fram halvårslistorna ur pärmar och så stämmer man av. Det är tre saker som man får säga själv att man behöver bli bättre på, och är det något som inte har klarats av så flyttas det med eller också stryker man det om det inte längre känns aktuellt.

– Förra året hade jag sagt att jag skulle göra en så bra Hannah-säsong att jag fick fortsätta, att jag skulle bli bättre på att ta hand om mitt kärleksliv och sen hade jag en tredje grej som jag inte minns nu.

– Sen är det den jobbigaste sista saken. De a n d r a har bestämt vad d e tycker man ska bli bättre på.