– Många undrar om de har gjort något fel

Kurator Marie Hagberg peppar föräldrar

RELATIONER

Ingen förälder har någonsin hoppat högt av glädje när de fått veta att deras son eller dotter är homosexuell.

Det kommer som en chock för de allra flesta.

– Men det går att ta sig ur sorgen och skuldkänslorna, säger kuratorn Marie Hagberg.

Sedan sju år tillbaka håller Marie Hagberg, kurator på RFSL-rådgivningen i Göteborg, i en grupp för föräldrar till homosexuella.

– Första gången börjar de flesta gråta, säger Marie Hagberg,

Det är främst mammor till söner.

– Det är oftast svårast för föräldrar och barn av samma kön. Att mammor kommer mer än pappor beror nog på att det fortfarande – år 2003 – är mammorna som tar huvudansvaret för familjen, säger Marie Hagberg.

Föräldrarna brottas med våldsamma och motstridiga känslor. Här finns skuld, ilska, sorg och maktlöshet. Och frågorna är många. Vad har jag gjort för fel? Vad ska jag säga till vännerna och arbetskompisarna? Hur blir det med barnbarn?

– Många föräldrar vill veta varför deras son eller dotter är homosexuell och söker efter en biologisk förklaring för att kanske slippa känna skuld. Men det finns ännu ingen förklaring på homo- eller bisexualitet, säger Marie Hagberg.

Varför ska man gå med i en föräldragrupp?

– Det är befriande att träffa andra som befinner sig i samma situation som en själv. Föräldrarna utbyter erfarenheter och finner stöd i varandra.

– Jag bjuder ofta in homosexuella föreläsare som berättar om sina liv. Då får föräldrarna ett ansikte och en chans att upptäcka att homosexuella inte är en homogen grupp utan helt vanliga människor som du och jag.

Måste jag som förälder acceptera att mitt barn är homosexuellt?

– Ja, man bör acceptera och respektera även om man inte förstår. Har man en kris kring detta tycker jag att man ska skaffa en samtalskontakt eller gå med i ett föräldranätverk.

– De flesta vuxna vill kunna umgås med sina barn. Att inte acceptera sitt barns läggning försvårar kontakten mellan dem.

Måste jag berätta för vänner, släktingar och arbetskompisar?

– Jag brukar råda mina föräldrar att vara så öppna som möjligt. Att hemlighålla en sådan viktig del av ens liv kan leda till ett stort tomrum.

– Det tillhör vår kultur att vi pratar om hur vi har det när vi träffas. Lever man med en hemlighet blir det lätt en stor fixering kring den och det märker omgivningen. Man får helt enkelt en närmare relation till andra människor om man bjuder på sig själv. De flesta uppskattar mod och ärlighet.

6 råd från Marie Hagberg

Tänk på…

Nneka Amu