Sagan om vigselringen

Förr var den en bisak - nu ska den vara unik

RELATIONER

Nu stundar bröllopstider.

Det viktigaste för de flesta brudpar i dag är klänningen - och ringarna.

Men förr i tiden hade man inga ringar.

- Det är en ganska ny sed - tvärtemot vad många kanske tror, säger Eva Knuts, doktorand i etnologi, som forskar kring just bröllop.

JOBBAR FÖR HÖGTRYCK För Efva Attling är tiden mellan hägg och syren den mest bråda.
Foto: ANDERS CARLSSON
JOBBAR FÖR HÖGTRYCK För Efva Attling är tiden mellan hägg och syren den mest bråda.

Just nu, när tiden mellan hägg och syren närmar sig, råder bröllopsfeber.

Många par ska vandra uppför altargången - och "som ett vårdtecken gifva varandra denna ring". Den ska träs på vänster ringfinger, därifrån går en viktig blodåder direkt till hjärtat.

Det ansåg man i alla fall 1614 när detta stadgades i kyrkohandboken.

Vigselringen är bland det viktigaste för dagens brudpar, det berättar många av de par som Eva Knuts intervjuat för sin avhandling om hur människor ser och tänker kring sitt bröllop i dag.

Det märker även Efva Attling, Sveriges kanske mest kända och populäraste smyckesdesigner i dag.

- Jag har min bästa tid just nu, säger hon.

Vanligt folk hade inte ring

Men historiskt så är ringen ganska ny i bröllopssammanhang.

- I alla fall bland allmogen - eller vanligt folk, säger Eva Knuts.

- Förr i tiden fanns det så många andra markeringar att man hade gift sig och hörde ihop, som i klädedräkten till exempel, att man bytte hätta eller täckte håret. Man behövde inte ringmärka sig på samma sätt som vi gör nu för tiden. I dag är ju ringen det enda tecknet på att någon är gift.

Redan de gamla romarna använde ringar, som en trohetspant och en försäkran om ingånget avtal. Den sedvänjan anammades tidigt av de högre stånden.

Men så sent som in på 1900-talet var ringarna inte alls viktiga i samband med giftermål bland vanligt folk.

- Man lånade ringar eller köpte billiga mässingsringar, för att prästen behövde något att välsigna. Sedan stoppade man dem i byrålådan, det var inget man hade på sig, som vi har i dag, säger Eva Knuts.

I dag är ringen i centrum och mycket möda läggs ned på att välja rätt ring.

- Den ska vara unik, uttrycka din personlighet och samtidigt visa att du hör ihop med någon annan, säger Eva Knuts.

Tjejer vill ha stenar

Detsamma upplever Efva Attling:

- Det är inte alls viktigt att ha samma ring. Tjejerna vill gärna ha stenar eller något budskap på ringen, men det vill inte killarna.

"Urringen" - den enkla, breda guldringen - är vanlig, annars kan ringarna vara i både silver, guld eller vitguld, med en sten eller kanske flera små på kanten, allt efter smak och person. Men Efva Attling ser en tydlig trend:

- Kraftfullare, tyngre och renare ringar.

Kerstin Nilsson