Heliga Birgitta fick aldrig bli nunna

Sveriges enda helgon tvingades gifta sig - som 13-åring

1 av 3 | Foto: KAI REHN
vill leva som birgitta I dag lever tolv nunnor ett stilla liv i avskildhet på Vadstena kloster, en gång grundat av heliga Birgitta. Men så vill de inte att alla ska leva. - Nej, bevare mig väl. Då skulle världen snart bli avfolkad, skrattar moder Karin, abbedissan för Birgittasystrarna.
RELATIONER

VADSTENA

”Herre, visa mig din väg och gör mig villig att vandra den.”

Heliga Birgittas mest kända bön har blivit alla pilgrimernas vägvisare.

Hennes egen väg var ovanligt lång.

Birgitta blev 70 år och hann vara hovdam, bli åttabarnsmamma och pilgrimsvandra till både Norge, Rom och Jerusalem innan hon grundade en egen orden med kloster i Vadstena.

- Birgitta var en modern människa som rörde sig över gränser och bytte yrke, säger moder Karin, abbedissa för Birgittasystrarna i Vadstena kloster.

Birgitta Birgersdotter, som föddes 1303 på Finsta gård i Uppland, var en av Sveriges mäktigaste kvinnor under medeltiden.

På sin mors sida var hon släkt med kungahuset. Hennes far var lagman och riksråd hos kungen.

Birgitta växte upp i ett ståndsmässigt - och religiöst - hem och var själv djupt troende. Redan som sjuåring hade hon sin första syn, en plågad man på ett kors.

Skrämdes av sina syner

- Hon blev rädd först, visste inte vad hon skulle tro, men hade kontakt med några av landets mäktiga präster som stödde hennes uppenbarelser, berättar moder Karin.

Birgittas högsta önskan var att gå i kloster. Men pappa lagmannen gifte bort henne som 13-åring - mot hennes vilja - med unge Ulf Gudmarsson, 18, som också skulle bli en högt uppsatt man.

Äktenskapet blev lyckligt och gav åtta barn på Ulfåsa gård i Östergötland.

Men Birgitta nöjde sig inte med att sköta hushåll och barnuppfostran. Eller utbilda den unga drottning Blanka, kung Magnus Erikssons gemål.

Hon lade sig i allt möjligt. Birgitta nosade upp skavanker överallt i det kristna samhället och kritiserade höga makthavare som glömde bort de kristna värdena. Bland annat anklagade hon drottningen för att bry sig mer om sitt utseende än om landets bästa.

- Hon såg sig som Guds språkrör. Hon sökte upp folk och skällde på dem, för att Gud inte skulle straffa dem, säger Birger Bergh, professor emeritus i latin som skrivit boken "Heliga Birgitta: åttabarnsmor och profet".

Många ville döda henne

Det var somliga som ville döda henne, men ingen vågade eftersom hon hade mäktiga släktingar.

Birgitta var en av få medeltida svenskar som fått lära sig att läsa och skriva. Hon skrev ner eller dikterade sina syner på svenska men lät sina biktfäder översätta dem till latin. Över 600 uppenbarelserna finns samlade.

Birgittakännaren Birger Bergh tror att hon var offer för ett fromt självbedrägeri:

- Hon mobiliserade himmelska krafter för sina egna syften, men gjorde det säkert i god tro. Hon gick in för att leva som en exemplarisk kristen.

Bland annat levde hon och maken Ulf i total avhållsamhet de två första åren av sitt äktenskap (innan de åtta barnen kom).

Samma år som maken Ulf dog, 1344, fick hon kallelsen att grunda en ny orden, Vår allra heligaste Frälsares orden, som Birgittinorden egentligen heter. En orden med uppgift att ära och förhärliga Guds Moder, jungfru Maria.

Birgitta tog sin pilgrimsstav och gav sig iväg till Rom för att få sin orden godkänd av påven. Det dröjde över 20 år innan hon lyckades. Hon skulle aldrig mer återse till sitt hemland.

Påve Urban V trilskades, gillade inte tjatet om ett mer gudfruktigt leverne bland världens ledare, men hyste ändå stor respekt för den märkliga kvinnan från norr.

Först 1370 godkändes Birgittas orden.

Tre år senare dog hon i Rom.

- Birgitta fick aldrig se sitt kloster eller sin kyrka i Vadstena. Men det var hon som ritade alltihop och gav order om måtten till arkitekten, berätta Viveca Sørensen som guidar i Klosterkyrkan i Vadstena.

1384 stod klostret klart - ett dubbelkloster för både munkar och nunnor vilket var ovanligt. Första abbedissa blev Birgittas egen dotter Katarina, som delade sin mors djupa fromhet.

Levde vidare - efter Luther

Birgitta själv blev kanoniserad till helgon av påven 1391.

Birgittinorden växte sig stark i Europa med kloster i bland annat Danmark, Estland, Holland och Tyskland. Många stängdes i samband med Martin Luthers reformation. Klostret i Vadstena stängdes 1595.

Men heliga Birgittas orden levde vidare, ibland i hemlighet.

I början av 1900-talet blåste svenskan Elisabeth Hesselblad nytt liv i orden och bildade en ny gren - Birgittasystrarna, som återvände till Vadstena 1935.

Sedan 1973 finns ett nytt kloster, alldeles intill den gamla byggnaden som nu är Klostermuseum.

Klostrets tolv nunnor i Vadstena, med moder Karin i spetsen, lever ett stilla liv i avskildhet, med regelbundna tider för bön.

Aftonbladet träffar moder Karin strax före den dagliga middagsbönen i det gula Gästhemmet som systrarna driver.

Vad betyder Birgitta för er?

- Hon levde som vi vill leva, lyssnade intensivt till Gud, gjorde det han ville " Gud vill harmoni, frid och fred, kärlek, svarar moder Karin.

Betyder det att ni vill att alla ska gå den vägen, leva som ni?

- Nej, bevare mig väl. Då skulle världen snart bli avfolkad, säger moder Karin och skrattar.

Det pågående 700-årsjubileet i Vadstena betyder hektiska dagar med många gäster att ta hand om.

Ordenssystrar från hela världen kommer för att fira sin upphöjda grundare. Liksom busslaster med turister.

Just nu verkar inte bara Herrens vägar bära till Vadstena.

Läs också

I år är det 700 år sedan Birgitta Birgersdotter föddes. I helgen började firandet av det stora jubileet i Vadstena med kunglig invigning av norra Europas första klostermuseum. Men själv var Heliga Birgitta aldrig nunna. Aftonbladet berättar hur åttabarnsmamman från Finsta gård kunde bli Sveriges enda helgon.

Eva Barkeman