”Det här trodde jag var min idealman”

De fantiserade om Cliff Richard, Don Johnson och Bryan Adams. Men det blev Classe, Lars och Erik som fick deras hjärtan att smälta. I Aftonbladet berättar tre kvinnor om hur de fann sin verklige drömprins.

Foto: Jan Danielsson, Gunnar Seijbold, Anders Deros
RELATIONER

 P å det framgångsrika åttiotalet drömde Sverige stort – stora lägenheter, sommarhus med sjötomt, två årliga utlandsresor och inte minst partners som uppfyllde kraven på den perfekta livskamraten. Men under senare år – paralllellt med nedskärningarna och långtidssjukskrivningarna – har en ny trend börjat ta form. Den kallas för ”good enough” – tillräckligt bra.

Vi har, om än lite motvilligt, tvingats inse att livet med största sannolikhet inte kommer att bli så fulländat som vi tänkt oss. Ett tillräckligt bra boende, ett tillräckligt bra jobb och framför allt en tillräckligt bra partner duger gott. Drömprinsen och drömprinsessan motsvarar måhända inte våra hemligaste fantasier, men ger oss i stället det vi behöver för att må bra i grunden: närhet, kärlek och trygghet.

– Ett helt perfekt förhållande hör inte ihop med vanligt, mänskligt liv. Ju tidigare man inser det, desto bättre är oddsen för ett långvarigt förhållande, säger familjerådgivaren Anne-Marie Furhoff som skrivit samlevnadsboken ”Vi två hela livet”.

Bodil om Cliff Richard:

Charlotta om Don Johnson:

Helena om Bryan Adams:

Nneka Amu