Våga hjälpa ditt mobbade barn

Experten: Många föräldrar blir osäkra

”HIP HIP HORA” I filmen ”Hip Hip Hora” får 13-åriga Sofie dåligt rykte. Hon är rasande på sin värsta plågoande, men de vuxna på skolan och hennes pappa har svårt att förstå och hjälpa henne.
”HIP HIP HORA” I filmen ”Hip Hip Hora” får 13-åriga Sofie dåligt rykte. Hon är rasande på sin värsta plågoande, men de vuxna på skolan och hennes pappa har svårt att förstå och hjälpa henne.
RELATIONER

Du får veta att ditt barn är mobbat eller utfryst. Kanske har din dotter blivit

skolans ”hora”.

Vad gör du?

I filmen ”Hip Hip Hora” får 13-åriga Sofie dåligt rykte. Hennes pappa står handfallen.

– Men det är inte så svårt att göra något som man kan tro, säger AnnCha Lagerman, mobbningsexpert på Bris.

– Det är en trygghet för barnen att tänka att föräldrarna kan göra något, säger mobbningsexperten AnnCha Lagerman, Bris.
Foto: Björn Elgstrand
– Det är en trygghet för barnen att tänka att föräldrarna kan göra något, säger mobbningsexperten AnnCha Lagerman, Bris.

Den nya svenska filmen ”Hip Hip Hora” handlar om tre tjejkompisar som börjar högstadiet. Sofie, spelad av Amanda Renberg, blir redlöst berusad på en fest. Ett killgäng drar upp kjolen på henne och tar kort. Plötsligt är hon stämplad som hora. Till slut är hon ensam – inte ens hennes två bästa kompisar vill vara med henne.

Sofie berättar inget hemma. Och när hennes ensamstående pappa, spelad av Björn Kjellman, på omvägar får veta vad som hänt blir han chockad, ledsen och arg. Förvirrad säger han till Sofie att sluta ha så små, tajta kläder.

Barn säger nej till hjälp

Nästan vart sjätte vuxensamtal till Bris handlar om mobbning, kamrat- och skolproblem. Det är en stor ökning.

– Många föräldrar är väldigt osäkra i en sådan här situation, säger AnnCha Lagerman. Ofta säger barnet också att man inte får göra eller säga något – att det bara blir värre då.

Ska föräldern göra något även om barnet förbjuder det?

– Kanske inte – om skolan är dålig på att hantera sådana här saker. Då har barnet rätt i att det kan bli värre. Men oftast: ja. Lova aldrig att inte göra något alls. Lova däremot att inte prata med ”fel” personer.

Ofta är mamman och pappan förtvivlade över att inte barnet anförtrott sig om problemen. Det är vanligare att de fått höra det via någon annan, eller till slut dra ur barnet det.

Fråga inte rakt ut

– Hur kul är det att berätta att man inte har några kompisar? De flesta barn lägger skulden på sig själva och tycker att de är värdelösa, dumma och fula. Och de vill inte göra föräldrarna ledsna.

Om en förälder misstänker att något är fel – vad gör man då?

– Fråga inte rakt ut ”Är du mobbad?” eller ”Har du inga kompisar?” Hör mer allmänt hur det är i skolan, om någon inte får vara med. Om barnet inte vill prata med just dig kanske du kan tipsa om någon annan vuxen. En väninna eller gudförälder kanske? Kontakta någon bra person på skolan, som kuratorn eller skolsköterskan, om du är oroad, säger AnnCha Lagerman.

Anklaga inte barnen – fråga mer

Tidigare artiklar

Cecilia Gustavsson