”Viktigt våga prata om man mår dåligt”

Läs hela chattet med Henrik Brolinson från Bris

RELATIONER

Våga prata om dina problem. Det är Henrik Brolinsons råd till ungdomar som mår dåligt. Detsamma gäller föräldrar som är oroliga: prata med ditt barn, och ta dig tid att lyssna ordentligt.

Här kan du läsa hela chatten med Henrik Brolinson från Barnens rätt i samhället, Bris.

Lolo säger: Henrik, du som arbetar för Bris. Hur kommer det sig att denna problematik inte har kunnats uppmärksammats på en högre nivå? Hur kan man som privatperson handla och göra något åt saken?

Henrik Brolinson säger: Anledningen till det kan vara att det är ett svårhanterat problem. Finns ingen enkel lösning. Jag tror att i och med denna uppmärksamhet kommer det att börja "röra sig". Som privat person kan man engagera sig, vara lyhörd och orka lyssna.

säger: jag är lärare och har en elev som skär sig i handlederna och har ett negativt utåtagerande sätt. Föräldrarna vill inte kontakta BUP eller annan psykolog. Vad kan vi på skolan göra för att förhindra det självdestruktiva, hennes respektlösa beteende och att andra elever drabbas av att hon stör under lektioner (hon går och kommer som hon vill. Hennes förmåga att prestera bra betyg är det inte fel på.

Henrik Brolinson säger: Alla ungdomar har olika sätt att visa sitt mående på (liksom vi vuxna). Att söka professionell hjälp kan vara en hög tröskel till. Det krävs en hel del mod. Som skolpersonal handlar det om att fortsätta se, lyssna, stötta. Föräldrarna kan ha hamnat i samma "maktlöshet" som flickan du beskriver. Skapa utrymme, och förmedla hopp.

varför ? säger: Hur många i Sverige vill ta livet av sej?

Henrik Brolinson säger: Jag har tyvärr inte den aktuella siffran.

s säger: Varför hjälper vi inte dem som har problem? Staten drar in på sjukhus, vårdcentraler, det blir färre anställda på sjukhus m m och då blir det mindre vård för dem som behöver vård. Är det inte bättre att skaffa fler sjukhus och vårdplatser?

Henrik Brolinson säger: Visst märks alla nedskärningar av, och det blir konsekvenser av det. Speciellt för barn och ungdomar. Fler vårdplatser är kanske inte lösningen, men att få fler vuxna runt barn och ungdomar är viktigt. Fler personer skapar mer tid för ungdomarna att få "spegla sig" mot vuxenvärlden. Få känna att fler har tid.

Susanne säger: Vilka företeelser i samhället bidrar mest till dessa tragedier?

Henrik Brolinson säger: Orsakerna kan vara många. Ibland är det en kombination av flera händelser. Det barnen ofta förmedlar till BRIS via Barnens Hjälptelefon och BRIS-mejlen är ensamhet och kränkningar i olika form. De tar även ofta upp tidsaspekten; "- ingen har tid att lyssna..."

annas säger: Skulle du säga att barn mår sämre idag jämfört med för 10 år sen?

Henrik Brolinson säger: Jag är inte så säker på det. Det har nog snarare med andra orsaker att göra. Men visst har samhället förändrats, och allt går snabbare.

Johanna säger: vad är telefonnummret till Bris?

Henrik Brolinson säger: Till Barnens Hjälptelefon är det 0200-230 230 (må-to 15-19, fr 14-18, lö/helgdag 14-17). BRIS-mejlen når man via vår hemsida www.bris.se.

agge säger: Hej,vad gör ni på Bris rent konkret för att hjälpa dessa tjejer,och vad finns det för signaler som man som förälder ska vara uppmärksam på. mvh agge

Henrik Brolinson säger: Vi bedriver Barnens Hjälptelefon, BRIS-mejlen samt BRIS Vuxentelefon - om barn. Vi skapar alltså utrymme för barn och ungdomar att i tal eller skrift få uttrycka sig. Dessutom kan vuxna vända sig till BRIS Vuxentelefon - om barn för att helt anonymt få diskutera frågor om barn. Dessutom informations och opinionsbildning. Signaler man ska vara uppmärksam på är flera; gråt, känna sig värdelös, orkar inget, trött, svårt att sova/sover för mycket, drar sig undan, känner sig aldrig glad, orkar inte äta, allt känns hopplöst, maktlös... Dessa signaler i kombination ska man som förälder vara uppmärksam på.

sunemangs säger: Är det skillnad på problemen mellan tjejer och killar

Henrik Brolinson säger: Det tar sig olika uttryck. Till BRIS är det flest flickor som vänder sig. Både i tal och skrift.

Fogge säger: Går inte alla tonåringar igenom den här ångestfasen och bara vill "dö", men faktiskt aldrig lyckas? Med tanke på hur mycket man hör om det och om hur många fjortonåringar på Lunarstorm har dikter om blod och rakblad, är det inte en förvånansvärt LÅG självmordsfrekvens för den aktuella åldersgruppen?

Henrik Brolinson säger: Tonårstiden är en turbulent tid. Alla funderar över livet och döden. Men alla funderar inte på självmord eller har ett självskadebeteende. Dessa signaler ska tas på allvar. Om man som förälder är orolig så ska man veta att det aldrig är för tidigt att fråga och prata om funderingar man har om sina barn.

Nina säger: Vart ska man idag som ungdom vända sig för att få konkret och omedelbar hjälp?

Henrik Brolinson säger: Man ska se till att ta hjälp av någon man litar på och har förtroende för. Våga prata med sina föräldrar, eller samla tillräckligt med mod för att vända sig till någon professionell. De som vänder sig till BRIS förmedlar ofta att de håller det för sig själv. Det viktiga är att på något sätt börja kommunicera. Det finns oftast vuxna på nära håll som bryr sig, men det handlar om att våga börja prata.

Tobbe säger: Varför är så många inom socialen sånna paragraf ryttare och inte mer hjälpsamma, måste det till en lagändring eller ngt sånt för att myndigheter ska bli mer hjälpsamma?

Henrik Brolinson säger: Visst kan man ibland tycka att rättssystemet är på efterkälken. FN:s Barnkonvention ska genomsyra Svensk Lag, men lagändringar tar tid (tyvärr). Klart är att besparingar som görs ofta drabbar barnen. Men som vuxen måste vi orka och våga se barnens situation, och gemensamt förbättra deras vardag. Som förälder eller närstående måste vi orka ta emot barnens berättelser.