Så blev Aileen seriemördare - och ”Monster”

Nu kommer filmen om hennes liv - men här är den verkliga historien

1 av 2 | Foto: scanbox
filmen...
RELATIONER

Sviken av alla, älskad av ingen.

På fredag har filmen "Monster" om seriemördaren Aileen Wuornos liv premiär i Sverige.

Söndag berättar den verkliga historien om den prostituerade hämnaren som längtade efter att dö.

När Richard Mallory, 51, plockar upp den ensamma 33-åriga kvinnan vid Central Florida Highway, är det en billig snabbis han är ute efter.

Och han har bara några timmar kvar i livet.

Richard kör ut till ett ensligt skogsparti. Bjuder på vodka, öl och marijuana.

Sedan blir han skjuten med tre skott. Kvinnan söker igenom hans kläder och tar med sig de pengar hon kommer över. Där-efter försvinner hon från platsen.

Varför? Det vet ingen än i dag - men händelsen gjorde att alla mentala spärrar släppte för Aileen Wuornos, som då begick sitt första mord.

Polisen griper henne drygt två år senare, den 9 januari 1991, när hon sitter och sover i ett gammalt bilsäte utanför baren The Last Resort, ett motorcykelhak i Orange Springs nära Floridas östkust. Då har hon hunnit mörda ytterligare fem män. Eller sex. Ett av de mord hon ska komma att erkänna fälls hon aldrig för.

En vecka senare, den 16 november, sitter Aileen Wuornos i orange fångdräkt med stripigt hår och erkänner sina brott. I det videoinspelade polisförhöret säger hon med darrande röst:

- Jag önskar vid Gud att jag aldrig hade blivit hora. Och jag önskar att jag aldrig hade gjort det jag har gjort.

Sedan gråter hon. Och den som kan hennes livsöde har lätt att känna sympati för tårarna.

Uppväxten en katastrof

Aileen Wuornos växte upp i delstaten Michigan och övergavs sex månader gammal av sina biologiska föräldrar.

Nio år gammal sög hon av killarna i grannskapet och fick betalt i cigaretter. Tre år senare fick hon veta att Lauri och Britta, som hon trott var hennes föräldrar, i själva verket var mormor och morfar.

Uppväxten var en katastrof. Lauri både våldtog och misshandlade henne. När Aileen Wuornos fyllt 13 födde hon en son, som adopterades bort.

Hon hade nu vant sig vid att vara hatad och bespottad av alla. Syskonen skämdes över systern och tvingade henne att flytta ut i skogen. Där bodde hon ensam i två år. På vintern hade den övergivna tonårsflickan bara en filt och en kudde att värma sig med.

- Skolan och socialtjänsten bär en del av ansvaret för vad som hände. Många visste hur det stod till, men ingen gjorde något. Redan i barndomen fick Aileen svåra känslomässiga störningar. Hon fick veta att hon var värdelös och ful och trodde att hon inte kunde bli älskad, säger Bruce Arrigo till Söndag.

Han är professor i psykologi vid universitetet i North Carolina och har skrivit en bok om Aileen Wuornos. Att ingen slog larm om situationen gör honom upprörd:

- Så länge vi har ett samhälle som blundar ska vi inte bli förvånade över att personer som Aileen begår hemska handlingar, säger han.

15 år gammal fick Aileen Wuornos nog och liftade till värmen i Florida. För att få ihop pengar sålde hon sex.

Blev kär i en kvinna

Hennes brutala erfarenheter av män gjorde att hon i stället förälskade sig i kvinnor. 1986 träffade Aileen Wuornos sitt livs kärlek, Tyria Moore, på en gaybar i Daytona. De två var ett par fram till det att Aileen greps av polis fem år senare. Det är deras destruktiva men samtidigt vackra kärlekshistoria som står i fokus i Oscarsbelönade filmen "Monster" som har Sverigepremiär på fredag.

- Jag vill visa att Aileen, som blivit så demoniserad av amerikanska medier, hade en annan sida. Att det faktiskt fanns en människa bakom. Hon var ingen Ted Bundy som mördade för att få en sexuell kick, säger regissören och manusförfattaren Patty Jenkins till Söndag.

Aileen och Tyria flyttade runt mellan sjaskiga bostäder, drack öl och sköt prick med en pistol ute i skogen. De försökte starta ett nytt liv, men förgäves. Till slut blev Aileen Wuornos tvungen att återvända till gatan.

Artikeln fortsätter via länken nedan:

Aileens sju offer

Första offret.
Första offret.

Andreas Utterström (sondag@aftonbladet.se)