Han tvingades bli en flicka

Läkarna bytte kön på David när omskärelsen gick snett

1 av 7
läkarnas offer David Reimer blev offer för läkarnas experiment. Men när kirurgerna vill skapa en vagina vägrade den då tonårige pojken. Det krävdes fyra operationer att återställa honom som man, men några barn kunde David aldrig få.
RELATIONER

Föräldrarna gjorde sonen till dotter.

Läkarna gjorde honom till ett medicinskt experiment. Själv ville David Reimer bara göras vanlig.

Efter 38 år gav han upp.

Hans självmord satte punkt för ett liv som blev ett världskänt fall där vetenskap försökte sätta sig över könstillhörighet. Inom loppet av 38 år var han en pojke vid namn Bruce, sedan en flicka som hette Brenda - och sedan en pojke igen, nu med namnet David.

- Jag trodde att jag var ett "Det", sa han en gång.

los angeles.

Det är den 22 augusti 1965. På ett sjukhus i Winnipeg i Kanada kommer en pojke till världen tolv minuter före sin tvillingbror. Deras föräldrar, Janet och Ron Reimer, 20 och 21, ger dem namnen Bruce och Brian.

I sex månader utvecklas tvillingarna normalt. Men plötsligt får de svårt att kissa. Läkarna tror att omskärelse kan hjälpa.

Två månader senare, under en snöstorm i april, kör föräldrarna pojkarna till sjukhuset St Boniface för att genomföra ingreppet.

Men på grund av vädret har kirurgen inte lyckats ta sig till sjukhuset. I stället tar en assistent över. Men han misslyckas fullständigt.

Penisen brändes av

Utrustningen bränner Bruces penis - och organet faller av.

- Det bara fräste till. Det lät som om någon slängde en stek på grillen, sa ett ögonvittne efteråt.

För föräldrarna var det bara att åka hem. Med sig hade de två pojkar. Den ene hade testiklar men ingen penis.

Under de kommande månaderna kontaktar pojkens mamma och pappa en rad läkare, men ingen kan hjälpa dem. Det ser ut som om Bruce Reimer måste leva resten av livet utan en penis.

En kväll ser föräldrarna ett tv-program där en läkarpsykolog och självutnämnd sexmissionär ger sina teorier om könstillhörighet. Det är John Money vid John Hopkins University i Baltimore. Han hävdar att pojkar kan växa upp som flickor om omställningen görs tidigt nog.

- Uppfostran, inte naturen, avgör barns könstillhörighet, säger han.

För Janet och Ron Reimer låter det som rena drömmen. Hela familjen beger sig till Baltimore för att träffa Money.

- Pojken är en perfekt kandidat, säger läkaren belåtet.

Money föreslår klinisk kastrering och hormonbehandling. Efter en kort överläggning nickar Bruces föräldrar instämmande.

När Bruce är 21 månader opereras hans testiklar bort. Det som återstår av hans penis lämnas, för att inte störa hans förmåga att urinera.

När föräldrarna hämtar hem honom från sjukhuset uppmanas de att inte avslöja något. De lämnar byggnaden med en flicka de kallar Brenda. Hemma har pojkens långbyxor lagts bort. På sängen ligger en rad nyinköpta kjolar.

- För oss gick det rätt snabbt att acceptera omställningen. Han var en vacker liten flicka, sa Janet Reimer till kanadensisk tv 1997.

Kallades för "grottjejen"

Förvandlingen var dock allt annat än smärtfri. Bruce Reimer ville inte leka med andra flickor eller deras leksaker. Han rörde sig inte som dem och drogs hellre till brorsans leksaksbilar.

De andra barnen retade honom. I skolan blev han "grottjejen", "djuret" och "det".

- Jag förbjöds använda tjejtoaletten när några flickor såg mig stå och kissa, berättade han.

- Efter det fick han inte gå på vare sig kill- eller tjejtoan. Han fick uträtta sina behov ute i gränden, säger Janet Reimer.

I en intervju sa hennes son att det blev så djävligt att han inte ville gå till skolan.

- Min första lärare insåg snabbt att jag inte var det minsta feminin. Ett år efter skolstarten hade jag inga kompisar. Jag var ensam och förbannad.

När han fyllde nio började hela familjen Reimer tvivla på vad de gett sig in på.

Inte Money. Han skrev artiklar i Archives of Sexual Behaviour där han kallade experimentet en enorm succé. I medicinska kretsar kom Brian att bli känd som Joan/John-fallet.

- Barnets beteende är så uppenbart en liten flickas och så annorlunda hennes tvillingbrors, skrev han.

Tvillingbrodern Brian delade inte den uppfattningen.

- Den enda skillnaden mellan honom och mig var att han hade längre hår, sa han senare.

Inte heller Janet Reimer var nöjd med förvandlingen.

- Jag försökte verkligen att få honom att bete sig som en mjuk dam. Men det gick inte.

Hennes son berättade för fyra år sedan att han hade försökt att göra henne till viljes.

- När jag var elva eller tolv gick jag till mammas garderob och drog på mig hennes skinnhandskar. Jag såg att hon var glad över att jag gillade det mjuka skinnet och hon gav dem till mig som en gåva.

- Hon trodde att jag äntligen hade börjat gilla kvinnliga saker. Jag berättade inte vad jag tänkte - att jag rattade en läcker sportbil med händerna på den skinnklädda ratten.

För Money var John/Joan mer än ett experiment. Det var en oemotståndlig utmaning. Könstillhörighet var på 1960- och 1970-talen något som inte ansågs vara förutbestämd i livmodern. Money var teorins främste förespråkare.

Ännu mer intressant blev det för Nya Zeeländaren eftersom fallet Reimer gav honom en unik möjlighet att bevisa sin teori. Patienten hade en enäggstvilling.

Uppfostran skulle, med hjälp av kirurgiska ingrepp och piller, visa hur könstillhörighet kunde ändras för alltid.

"Äckligt att kyssa pojkar"

Bruce visste att det inte fungerade.

- Jag gick till en skoldans när jag var elva. Jag kysstes till och med på kinden av en av de populära killarna. Men jag tyckte det var äckligt. Jag ville hellre dö.

När Bruce nådde puberteten stod det klart också för de utomstående att experimentet misslyckats. Estrogenet gjorde visserligen att han fick bredare höfter och bröst men han fick också muskulösa axlar och bred nacke.

Money lät sig inte nedslås. I stället pressade han föräldrarna att ta sista steget:

Kirurgerna skulle skapa en vagina. Bruce vägrade. Han hotade med självmord om föräldrarna försökte tvinga honom.

För Bruces pappa blev det för mycket. Han bröt ihop, började gråta och berättade allt.

- För mig var det en lättnad. Plötsligt föll alla bitar på plats. Jag var inte galen. Jag ville veta vad jag hette. "Bruce", sa pappa.

- Jag samlade ihop alla mina tjejkläder, hällde bensin på dem och tände på.

"Jag gömde mig i källaren"

Bruce klippte sitt hår kort och började klä sig i killkläder igen. Samtidigt bytte han namn till David.

- Jag slutade gå i skolan, fick hemundervisning, gömde mig i källaren i två år medan läkarna framställde en provisorisk penis lagom till min 16-årsdag.

På en släktträff gjorde han entré som ung man.

- Jag hade klämt in brösten i bandage och bar en smoking precis som min bror.

Samtidigt drömde han om hämnd.

- Jag köpte en pistol och hotade att döda läkaren som omskurit mig. Jag gick in på hans kontor och sa "Vet du vilket helvete du tvingat mig att genomlida?". Han svarade inte. Han bara grät och jag gick ut.

Vägen tillbaka till ett liv som man blev tung.

- Jag sa till alla att jag var Brians kusin och att Brenda Lee omkommit i en flygkrasch.

Svårast var kontakten med det motsatta könet.

- Alla gånger utom en gick jag aldrig längre än till en kyss på kinden. Då hade jag druckit för mycket. Kvinnan jag var med såg min kosmetiska penis och spred nyheten.

Förnedrad försökte David begå självmord tre gånger. Sista gången hamnade han i koma. När han vaknade låg han på en mentalklinik.

- Jag tillbringade ett år i en stuga i bergen. Där försökte jag komma över min ilska. Jag har lärt mig förlåta den läkare som genomförde omskärningen. Jag skulle kunna förlåta Money om han bad om ursäkt.

När David fyllde 18 fick han skadeståndet som sjukhuset betalat ut efter det misslyckade ingreppet. Summan, 460 000 kronor, hade då växt till 760 000 kronor.

Skrev boken om sitt liv

När David offentligt försökte bearbeta det förflutna gjorde han det under pseudonym. Men för fyra år sedan tog han steget ut i rampljuset med "As nature made him: The boy who was raised as a girl" ("Som naturen skapade honom: pojken som växte upp som flicka").

Boken väckte enorm uppmärksamhet och med medförfattaren John Colapinto reste han under några hektiska månader runt i både USA och Kanada.

Samtidigt kom dödsstöten för Moneys teorier. Två forskarrapporter från Johns Hopkins barncenter slog fast att det är manliga hormoner före födseln som förvandlar normala bebisar till pojkar.

- Studien ifrågasätter starkt den nuvarande praktiken där somliga nyfödda får ändrad könstillhörighet som flickor, hette det.

Janet Reimer har uppgett att det var svårt för hennes son att gå ut med sin historia.

- Men han ville hjälpa andra barn i samma situation.

Det krävdes fyra operationer för att göra David till man igen. Ingreppen gjorde att han kunde ha ett normalt sexliv, men han kunde aldrig bli pappa. När han var 23 träffade han en kvinna som hade barn. De gifte sig två år därpå.

- Jag kommer inte att sörja ihjäl mig över att jag inte kan bli biologisk far eftersom jag har tre underbara barn. Jag har en underbar fru. Jag har ett bra hem, sa han till en tv-kanal när han lanserade sin bok.

"David var en hjälte"

Samtidigt anklagade han Money för att ha tvingat honom till en barndom av förnedring, förvirring och misär.

- David var en hjälte, sa Milton Diamond när han fick dödsbudet i början av maj.

Milton hade varit med och tagit fram den första forskarrapporten om katastrofen John/Joan-fallet.

- David gav aldrig sin tillåtelse till det som gjordes med honom. Även om han inte hade en penis visste han alltid att han var man.

Vad som fick David att till slut ge upp är oklart. Men vänner till honom uppgav att han aldrig blev sig lik efter sin tvillingbrors bortgång för två år sedan. Brian Reimer led av schizofreni och tog sitt liv 2002.

- Varje dag reste David till sin brors grav för att lägga färska blommor och rensa bort ogräs, sa Janet Reimer.

Nyligen förlorade David sin bas när hans fru och hans tre styvbarn lämnade honom. Han blev deprimerad och miste sitt jobb.

Den 4 maj tog han en överdos.

- Jag tror han kände att han hade slut på möjligheterna, sa Janet Reimer.

På begravningen försökte hon fokusera på det positiva.

- David var den mest generösa, kärleksfulla själ som någonsin levt. Han älskade musik. Han älskade roliga historier. Han var så generös.

David begravdes på Kanadas mors dag.

Läs också:

Magnus Sundholm