wFrån kvinna till man på en dag

Belinda får på sig skägg och simsalabim – hon är Martin, 30 år och programmerare

1 av 4
före
RELATIONER

Män har mer pengar. Män har mer makt. Män har mer muskler.

Aftonbladets feminist Belinda Olsson har i sina kolumner slagit ner på männen.

Eller som hon skriver själv: ”Jag har dissat män så länge nu att jag gått på det själv. Att de bara är dreglande sexistiska svin.”

Aftonbladet skickade ut Belinda med uppdraget: Var man för en dag.

Här är hennes rapport om förvandlingen. Och hennes slutsatser.

Jag har blivit besatt av män. Jag stirrar på dem på bussen, på tunnelbanan, på restauranger och i lunchmatsalen. Hur de rör sig, pratar, går på och av bussen, sitter, diskuterar, hur de håller kaffekoppen eller ölen vid bardisken, hur de flirtar och dansar.

Jag antecknar i skallen vad jag ser:

Män tar mer plats (ja, utom de mest blyga eller taniga), Men nästan alla män, från alkisar till chefer, brer ut sig. De sätter sig med benen lite isär på bussen eller tunnelbanan, de går med stora steg, de läser tidningen på tåget eller flyget så att man sitter upptryckt mot fönsterrutan till slut. Det finns till och med män som rättar till paketet offentligt, hur lågt är inte det?! Ingen tjej skulle dra ut trosorna ur muffen på tunnelbanan.

Män låter mer när de äter och de tar inga fågeltuggor utan hivar in maten. De verkar hungriga när de äter vilket känns bra.

Män speglar sig inte. Jo jo, den metrosexuella mannen är här för att stanna men de flesta män sneglar inte på sin spegelbild i vartenda skyltfönster de går förbi.

Män fnissar inte i grupp. (I tonåren håller inte heller killar varandra under armen medan de sjunger svenska hits högt och falskt på stan.)

Men vad är det vi feminister brukar säga? Kön är bara en sparkdräkt, som åker på, redan på BB. Sedan tränas vi i manligt eller kvinnligt beteende livet ut. Hur svårt kan det vara, att få folk att tro att jag är kille? Om det ändå bara sitter på utsidan.

Kostymören Margareta "Maggan" Julle och jag går i affärer och drar i jeans och tröjor. Stackars killar, vad mycket tråkiga kläder det finns. Om man inte har cash så får man gå omkring på H&M och dra i olika jordfärger och även om det finns tusen modeller av jeans, t-shirtar, tröjor och jackor ser de alla ut att vara stöpta för att passa in i samma statliga garderob. När jag står där, osminkad, med en liten kondommössa över håret och provar kläder slår det mig, jag har alltid tänkt att om jag var kille skulle jag vara en söt kille.

Rätt charmig. Med känsla för stil. Jag tror inte riktigt att det kommer att bli så. Jackan är tråkig, luvtröjan och jeansen för stora, men det enda som döljer mig så att säga.

Jag funderar på vad jag ska göra under en dag som man. Först kommer jag bara på en massa klyschiga saker som: grabbgäng, öl och fotboll. Men så tänker jag att jag kanske ska göra tvärtemot och testa den där världen som många män ställt sig utanför eller känner sig lite utsatta i. Jag ska gå på förlossningskurs.

Jag övar hemma, med hjälp av pojkvännen, på att prata som en kille.

– Låtsas att du är på krogen och ska beställa en öl, säger han.

Jag fejkar en bardisk och en bartender.

– Öh, du, en öl!, säger jag så barskt jag kan.

Pojkvännen kollar på mig väldigt skeptiskt.

– Är det vad du tror om oss killar egentligen, att vi inte kan prata rent utan bara stöna fram olika saker? Prova med att säga "Ursäkta, en öl tack!"

– Hej, en öl tack, härmar jag och försöker prata mörkt men det låter ju bara som om jag är bajsnödig och samtidigt har satt något i halsen.

– Det kommer aldrig att funka, jag tror verkligen inte det, säger pojkvännen medlidande.

Men jag ger inte upp utan övar på att gå bredbent.

Förvandlingen

Nu måste jag börja tänka på sex, män tänker på sex hela dagarna, säger jag.

– Okej. Varje minut då eller?

Gud, vad fördomsfulla vi blev på en gång, kommer maskören Helene på och börjar skratta.

Jag tittar skamset i spegeln. Jag har alltså dissat män så länge nu att jag gått på det själv. Att de bara är dreglande sexistiska svin.

Helene börjar med att sminka "ner" mig. Hon lägger mörka skuggor runt näsan så att den blir bredare, markerar käklinjen och ger mig ett litet jack i hakan.

Hon har en bild ur en tidning på några killar framför sig.

– Många män har mer ringar under ögonen. Det måste vi få fram på dig, förklarar hon.

Jag tittar mig i spegeln. Tycker att jag mest ser ut som en truckflata som är förkyld. Men så händer något. Jag börjar få hår i ansiktet!

Helene sätter på mig polisonger och skägg.

Skägget är så stelt av klistret att jag knappt kan röra munnen vilket också är bra. Det gör att min röst också blir mörkare. Det pirrar till i kroppen, jag känner mig plötsligt jävligt manlig! Samtidigt inser jag vilken hårfin gräns det ändå är utseendemässigt mellan kvinnor och män. Vips fick jag på mig ett skägg och skäggstubb och känner mig plötsligt som man. Jag till och med märker att jag slappnar av mer. Jag får lust att nypa maskören i bröstet, istället för ett vårskri, men jag inser att det vore skitdumt.

Okej. Nu är mitt namn Martin. Martin Olsson. Jag har nyss fyllt 30 och jobbar som programmerare. Min tjej och jag väntar vårt första barn och idag ska vi gå på vår första förlossningskurs.

Förlossningskursen

Ana min gravida kompis som varit snäll nog att ställa upp som min tjej står vid Åsögymnasiet där den stora förlossningskursen hålls. Jag vinkar men i klungan av människor ser hon mig inte. Jag vinkar igen när jag bara är en bit bort men hon tittar förbi mig. Inte förrän jag är framme stirrar hon på mig. Sedan bryter hon ihop i ett hörn och jag väser att hon måste sluta. Vi kommer överens om ett hemligt tecken om skägget skulle lossna. Jag har lim i min Ica-påse. Vanliga snubbar har inte handväskor, remember.

Det är minst ett fyrtiotal, om inte fler, par som bänkat sig i salen. Slår mig ner, med benen liiite överdrivet brett isär, kollar mig diskret omkring, de flesta killar sitter mer "vanligt", vissa till och med med ena benet korslagt över det andra men det vågar jag inte, det är för "tjejigt" för en fejk som jag. Är det därför vissa män är så överdrivet macho, för att de känner sig som brudar innerst inne, eller i alla fall väldigt omanliga?

Föreläsaren, barnmorskan, vänder sig direkt till oss män och pratar om hur viktiga vi är under förlossningen. Att vi ska vara coachen som stöttar igenom detta. Jag nickar när hon tittar på mig. Klart jag ska coacha min brud! Jag ler och skrattar när alla andra män skrattar och försöker att inte nicka igenkännande när hon vänder sig till de blivande mammorna. Jag tycker att hon kunde pratat lite mer om hur man ska hantera förlossningsrädsla om man är kille. Om man inte vill coacha. Om man spyr när man ser blod eller bara inte vill se något stort komma ut där nere. Men här är en bra man en tyst man så jag säger inget.

På puben

Efter pausen måste Ana hem. Jag står själv vid ett övergångsställe och funderar på vart jag ska gå. Jag kommer plötsligt på mig själv med att inte känna mig iakttagen. Ibland, som tjej, kan man bli stressad av att stå för länge på gatan och vänta på någon eller att gå hem själv, sent. Det är någon slags inbyggd ryggradsrädsla som är jobbig. Jag inser att den är borta. Egentligen borde jag kanske vara mer rädd nu, det är ju killar som slår ner varandra utan orsak på gatan på kvällarna, men jag känner inte så utan bara lugn. Här kommer jag. Stabilt.

Går in i en tobaksaffär, ett gäng killar sitter på barstolar vid fönstret, en ung kille i keps sopar golvet.

Ett paket Marlboro mumlar jag och ser bestämd ut.

– Röda? frågar killen.

Jag nickar. Han nickar hejdå och jag nickar tillbaka. Känner mig som om jag är invigd i ett hemligt språk för blyga eller hårda män: nick nick.

Går in på puben. Jag har händerna långt nere i jeansfickorna. Bartendern hälsar med en " nick.

– En öl och en cocacola, mumlar jag och försöker få rösten att låta mörk.

Bartendern nickar.

Bredvid oss sitter några gubbar men de lägger inte märke till mig. Tycker det är lite trist ändå. Som tjej känns det som att man alltid får uppmärksamhet, både av män och kvinnor. Kvinnor tittar till för att mäta och bedöma. Män tittar nyfiket. Nu kan jag liksom sjunka in i tapeten. Ta plats, fast ändå sjunka in i tapeten. Samtidigt inser jag ju att det är andra sidan av myntet som gör att jag kände mig så lugn när jag var ute på gatan.

Men det är jävligt skönt att ha så lösa kläder och kunna sitta så där brett. Inget sitter åt, inget riskerar att glida ner eller upp eller vad som nu alltid är risken med tjejkläder.

Jag måste kissa. Går in på toaletten men inser för sent att jag tog fel dörr. Damernas. Fan. Hör att någon kommer utanför och stannar. Kissar. Väntar. Och håller andan. Någon står fortfarande där. Men så hör jag hur dörren till toan bredvid, herrarnas, öppnas och att någon går in där i stället. Väntar några sekunder innan jag smiter ut. Tycker att servitrisen ger mig ett leende på väg tillbaka till bardisken. Kan det vara så? Hon är jättesöt. Kanske anar hon något? Jag ler tillbaka och blir generad.

Vi sitter kvar en stund, fotografen och jag, men ingen bryr sig om oss så vi går.

Min mansexpedition är snart slut. Jag väntar på taxin för att åka hem. Jag hade glömt att jag beställt taxin i mitt eget namn och chaffisen ser skeptisk ut när jag sätter mig därbak. Jag ljuger ihop något om att jag varit man i min dotters skolpjäs.

– Vad bra det blev, ler taxichauffören.

– Ja, fast skägget kliar. Kliar inte ditt?

– Nä, man kan skölja av det med vatten, det är ett bra knep.

Jag lärde mig inga stora sanningar som att plötsligt öppnade sig alla dörrar bara för att folk trodde att jag hade snopp, att jag tog över gator och torg och alla lyssnade på allt jag hade att säga utan att avbryta. Jag fick inte lust att klättra upp i något kyrktorn och skrika att jag är ”kung av världen” heller, även om skägget var grymt. Men en sak kan jag säga: Nu inser jag att en snygg man är mycket snyggare än en snygg kvinna. Av den enkla anledningen att män inte har lika många (tillåtna) hjälpmedel för att bli snygga som vi tjejer har. Både smink och kläder och en bra frisör gör underverk för många brudar. Och utan smink, roliga kläder och hårspännen är det också mycket tråkigare. Jag är lessen killar men: förtryckta eller inte – girls have more fun.

Belindas betyg på att vara man

Belinda Olsson