De kränks, de hotas, de dödas

Så lever tusentals unga kvinnor i Sverige – fyra år efter mordet på Fadime

1 av 3 | Foto: Malin Arnesson
TRE AV TUSENTALS Zarah, Fatima och Zübeyde –tre av ”heders”-kulturens offer i Sverige. Zarah, 26, skilde sig från mannen som misshandlade henne, då tog släkten hennes barn. Fatima,27, rymde när hon skulle giftas bort med äldre man, då försökte pappan döda henne. Zübeyde, 17, får stryk av sina bröder när hon inte följer familjens regler. Och de är inte ensamma – 15000 unga svenskar beräknas leva under hot om ”heders”-våld. Kvinnornas namn och ålder är fingerade och Zübeyde vågar inte ens ställa upp på bild av rädsla för familjerns straff. Hon ersätts på bilden av en annan kvinna.
RELATIONER

Handfallna myndigheter, hot som inte tas på allvar och straff som inte avskräcker.

Samtidigt blir en flicka beskjuten av sin bror, en annan förs bort för att tvångsgiftas och en tredje blir misshandlad av sin pappa – bara för att hon har pratat med några killkompisar.

Vi skriver 2006 men på ”heders”-fronten är intet nytt.

Abbas Rezai, 20, var kär i fel flicka. Därför mördades han den 15 november i fjol. Hans kärlek var en 16-årig flicka från samma hemland som han själv – Afghanistan – men bosatt i småländska Högsby. Hon var sedan länge bortlovad till en kusin och var hårt kontrollerad av sin familj. Via en chattsida på nätet fick hon ändå kontakt med Abbas, blev förälskad och rymde hemifrån.

Hur kan socialen vara så naiv?

Men det unga paret var oroliga och tog kontakt med socialtjänsten i Högsby. Socialtjänsten pratade med flickans familj som försäkrade att de var positiva till att träffa flickan och Abbas – och sedan körde de det unga paret hem till flickans familj.

Samma kväll höggs Abbas till döds med upprepade knivhugg.

Mamman, pappan, flickans 17-årige bror och en 21-årig släkting är nu samtliga häktade misstänkta för mord. Och länsstyrelsen i Kalmar har inlett en granskning av socialtjänstens agerande.

Hur är det möjligt i Sverige 2005 att en ung flicka kan leva instängd och förtryckt utan att någon reagerar? Kompisarna visste, men skolpersonalen valde att blunda. Kanske tänkte de att det går till så i hennes kultur?

Och hur kan svensk socialtjänst vara så naiv att den inte uppfattar faran?

Har vi inget lärt av Fadimes öde?

Det är fyra år sedan hela landet sörjde ”heders”-mordet på Fadime Sahindal och regeringen satsade 180 miljoner för att förebygga ”heders”-våld. Har vi ingenting lärt oss?

Inte mycket menar de få som faktiskt har specialiserat sig på den här typen av brottslighet. Svenska myndigheter står fortfarande ofta lika handfallna inför ”heders”-relaterade brott. Och man fortsätter att missbedöma allvaret i den hotbild som ungdomarna lever under.

Astrid Schlytter, docent i rättssociologi som skrivit boken ”Rätten att själv få välja” kallar socialtjänstens sätt att jobba för ”familism”. Det vill säga: det värsta som kan hända är att familjen splittras. Med ett sådant tankesätt ses flickornas ”heders”-relaterade problem gärna som vanliga tonårsproblem.

Man tror helt enkelt att de överdriver och tar inte signaler om psykisk och fysisk misshandel på allvar. Och ibland när man gör det ses familjens kulturella bakgrund ändå som en förmildrande omständighet.

17 år – och ständigt bevakad

På liknande sätt som den 16-åriga flickan i Högsby träffade Abbas fick en annan hårt kontrollerad flicka några år tidigare kontakt med sin kärlek via nätet.

Flickan som då var 17 år bevakades ständigt av sin pappa och bror. Hon fick inte gå ut själv, inte göra läxor med, titta på film med eller överhuvudtaget besöka sina kompisar. Hemma var hennes persienner alltid neddragna så att hon inte skulle kunna titta på killar nere på gatan. Och hon pressades sedan en tid tillbaka av sin pappa att förlova sig med en kusin i Pakistan.

Men nu hade hon i smyg träffat och förälskat sig i annan landsman i Sverige. Trots hot från både sin pappa och sin bror och trots att hon var minderårig gifte sig flickan muslimskt med sin nya kärlek och flyttade ihop med honom i en lägenhet i Jönköping.

Några dagar senare blev de tillsammans med en kvinnlig kusin till flickan beskjutna på öppen gata av flickans bror och en kamrat till honom. Mannen träffades i ena benet. Dödshoten mot paret bedömdes som så extrema att de fick skyddade personuppgifter och livvakter och rättegången genomfördes under sträng bevakning i en säkerhetssal.

Vad man däremot inte tänkte på var att skydda den unga kvinnliga kusinen som var med vid skottlossningen och hade vittnat emot sin manliga släkting – ett mycket allvarligt brott inom ”heders”-kulturerna.

Släkten skickade henne på ”semester” till Pakistan där hon dog. Svensk polis misstänker mord och har inlett en förundersökning. Fallet är ett av nio misstänkta ”heders”-mord som för tillfället utreds av svensk polis. Det är också något av ett typexempel på många polisers bristande kunskap om ”heders”-relaterade brott.

– I dag stirrar man sig blind på en gärningsman men ofta är det ju inte bara en person som utgör hotbilden utan flera, säger advokat Elisabeth Fritz som sedan15 år tillbaka specialiserat sig på just ”heders”-brott.

”Behövs större kunskaper”

Hur vanligt är då det ”heders”-relaterade våldet i Sverige i dag?

– Min uppfattning är att det ökar men den exakta siffran går inte att få koll på. Det finns ingen klar definition om vad ”heders”-våld är och därför kodas det i dag inte som speciella brott, säger Kickis Åhré Älgamo som sedan 2002 varit nationell expert på ”heders”-våld vid rikskriminalen.

Nu har hennes tjänst dragits in med motiveringen att polisdistrikten ute i landet bör kunna hantera den här problematiken på egen hand. Andra är skeptiska:

– Polis och åklagare behöver mycket större kunskaper för hot, misshandel och begränsningar av de här flickornas vardagsliv är så mycket mer utbrett än vad de flesta kan föreställa sig, säger Elisabeth Fritz.

Till hennes advokatbyrå ringer många flickor som inte vågar ta steget att polisanmäla, eller som helt enkelt inte klarar av att anmäla sina egna föräldrar, men behöver råd.

Flickorna kan isoleras, skickas till föräldrarnas hemland eller giftas bort – allt för att skydda familjens ”heder”.

Fick bostad på hemlig ort

Det hände en gymnasist i Norrköping i slutet av 2002. Hon var 19 år och det var hög tid att gifta sig tyckte hennes familj, romska muslimer från det forna Jugoslavien.

När flickan, som redan hade en pojkvän, vägrade förde familjen henne med tvång till Italien. Dagen före bröllopet svimmade flickan och hamnade på sjukhus.

Hon fick hjälp av polisen att återvända till Sverige och fick bostad på hemlig ort. Pappan, mamman och två bröder dömdes till ett par månaders fängelse för olaga frihetsberövande och olaga tvång .

Ett knappt år senare tog en annan ung kvinna mod till sig och vittnade mot sin pappa under skydd av beväpnade vakter i Göteborgs tingsrätt.

– I pappas kultur får man inte prata med pojkar. Hejar man ska man göra det med huvudet nere, berättade den 20-åriga kvinnan som ursprungligen kommer från Iran men då hade bott i Sverige i 15 år.

Misshandel och dödshot

När pappan stötte på henne tillsammans med en pojkvän slog han ner henne, stampade på hennes huvud, sparkade och kastade ut henne från bostaden.

Och när han några månader senare kom på sin 17-åriga dotter med att prata med några killkompisar misshandlade han henne och hotade att döda både henne och hennes mamma.

Mannen som tidigare fått en villkorlig dom för misshandel av flickornas mamma, hans ex-fru, dömdes nu till fängelse i sex månader för misshandel, olaga frihetsberövande och olaga hot.

”Borde ge högre straff”

– Straffet för de här brotten blir ofta bara några månaders fängelse. Det är stötande mot offret. För flickan får livstid, för henne kvarstår hotet, hon måste ofta leva skyddat. Och gärningsmannen hinner i regel ut från fängelset innan man ens har hunnit ordna den skyddade identiteten, säger Elisabeth Fritz.

Hon vill se en skärpning av lagen.

– När ett brott är ”heders”-relaterat tycker jag att det ska ses som en försvårande omständighet som automatiskt leder till ett högre straff. För i dag tycker många att det är värt att ta straffet för att återupprätta familjens rykte.

Brotten ofta planerade

Så säger FN:s regler

15000 unga kan vara i riskzonen

Anna Larsson