Dags att sätta p för p-piller?

RELATIONER

Jag minns när jag gick upp på RFSU:s mottagning på Söder i Stockholm. Jag var 17 år och skulle få p-piller utskrivna. Alla mina vänner gjorde samma sak, det var ingenting konstigt med det, snarare tvärtom – det betraktades som helt naturligt och ansvarsfullt om man ville ha sex med sin pojkvän. Jag fick så kallade mini-piller, och jag minns inte att jag mådde särskilt dåligt fysiskt, men jag minns att jag var rädd ändå för min mamma hade fått en blodpropp i ögat efter att ha ätit p-piller. Jag slängde kartorna efter ungefär ett år, det har inte blivit några fler sedan dess.

Idag börjar Aftonbladet en artikelserie om hormonindustrin, och berättar bland annat att 48 kvinnor har dött efter att ha ätit p-piller, 42 av propp i lungan, 5 av hjärtinfarkt/stroke. Självklart är det bra att rapportera om de skadliga effekterna av p-piller och man kan fråga sig för vilka ”the pill" har varit bäst: för kvinnorna själva, för männen eller för de krafter som velat profitera på det, och här finns inte bara hormoninsustrin utan även sexindustrin. Alltså: är det möjligt att ha en enbart ”sexuell revolution” inom ramarna för ett system som fortfarande på de flesta andra sätt är patriarkalt? P-pillret har gett kvinnor möjlighet att ha sex utan att vara livrädda för oönskade graviditeter, men det har också bidragit till och varit ett redskap för ett sexfixerat samhälle, i hög grad på mäns villkor. Och samtidigt: kvinnor vill inte framstå som sexfientliga, men det är hög tid att utveckla något bättre än p-pillret. Och den forskningen kanske kunde göras på män?

Är du kär i en psykopat – eller bara en narcissist?

Jag har sent omsider läst vår kära psykolog Eva Ruszs bok om psykopater, ”Är du gift med en psykopat”, med underrubriken ”Om farlig och förförisk kärlek”. Jag rekommenderar den verkligen, inte bara för er som till äventyrs lever med kriminella och/eller våldsamma män, utan för er som överhuvudtaget är intresserade av kärleksrelationer. Själv är jag, som ni som läst mig säkert fattat, väldigt intresserad av psykologi och Evas jämförelser mellan den tidiga anknytningsprocessen mellan förälder och barn, och förälskelseprocessen (som också är en anknytning kopplad till den prägling man fått genom den första anknytningen) var för mig en aha-upplevelse. Läs absolut den här boken!

Veckans man: Sven-Göran "Svennis" Eriksson

Jag vet inte om det är andra eller tredje gången som Svennis kvalar in på den här platsen, det är i alla fall inte första gången. Nu skriver brittisk press om att Svennis ska få sparken efter sitt möte med vd:n i engelska fotbollsförbundet, Brian Barwick. Ryktet säger att Barwick ska ge Svennis silkessnöret efter fotbolls-VM i Tyskland i sommar. Svennis senaste skandal, där han blev lurad av en journalist utklädd till arabsheik (herregud, det har ju inte ens Persbrandt råkat ut för...än), har uppenbarligen spelat Svennis motståndare i händerna. För, och nu är jag konspiratorisk, det verkar ju vara så att alla skandaler kring Svennis och de negativa skriverierna om honom personligen, har med mycket mer att göra än bara att medierna vill göra sensationsjournalistik och tjäna pengar. Det finns förstås ett uppdämt raseri för att laget förlorat för mycket, men också nationalistiska tongångar under alla sexskriverier och nedsättande omdömen. Jag gissar att när Svennis går kommer en ”riktig” engelsman att hamna på posten som förbundskapten.

Åsa Mattsson (asa@aftonbladet.se)