”Jag har shoppat bort flera miljoner”

Ann-Britt Aldeman stal från sitt dagis

RELATIONER

Sex blusar, tre dräkter, fem par skor, tio schampoflaskor och sju halsband. Hade Ann-Britt Aldeman en halvtimme över åkte kreditkortet fram.

Det gick så långt att hon förskingrade pengar från dagiset där hon jobbade för att kunna finansiera sitt begär.

– Jag har shoppat bort miljoner.

Skuldsatt för livet. "Om jag inte vinner på Lotto, kommer jag aldrig att bli kvitt min skuld till dagiset. Jag hoppas att mina gamla jobbarkompisar läser boken, så kanske de förstår att jag inte är en ond människa", säger Ann-Britt.
Foto: Börje Thuresson
Skuldsatt för livet. "Om jag inte vinner på Lotto, kommer jag aldrig att bli kvitt min skuld till dagiset. Jag hoppas att mina gamla jobbarkompisar läser boken, så kanske de förstår att jag inte är en ond människa", säger Ann-Britt.

Hon är liten och blond med muntra, blåa ögon. Men bakom Ann-Britt Aldemans glada leende döljer sig en personlig tragedi.

– Min lön har aldrig räckt längre än en vecka, berättar hon.

Likt en alkis som inte förmår att passera bolaget utan att köpa en flaska rött, kunde Ann-Britt inte motstå ett skyltfönsters lockelser.

– Jag blev hög av att handla och själva höjdpunkten var att sträcka fram kreditkortet.

Berusningen ersattes snabbt av skam och skuldkänslor. Hemma gömdes grejerna längst in i garderoben. Ofta gav hon bort eller slängde plaggen, utan att ha använt dem. Själva köpet räknades – inte ägandet.

– Ändå föll det mig aldrig in att jag kunde lämna tillbaka det jag köpt, säger hon fundersamt.

Ann-Britt shoppade för att döva sin ångest. Att skaffa nya, fina kläder gjorde henne för stunden till en hel, lycklig människa. Men den inre sorgen suddades aldrig bort. Bara en moders kärlek hade kunnat trösta henne.

Lillasystern dog

– Jag har tagit hand om min egen mamma sedan jag var elva år, förklarar hon.

Ann-Britts lillasyster dog bara några månader gammal. Mamman drabbades av en djup depression som ledde till tablettmissbruk. Ann-Britt fick alltid höra att hon skulle vara ”duktig” och ”göra mamma glad”. I vuxen ålder köpte hon saker till sin mamma för att bli sedd och älskad.

Skulderna växte

Färska pengar på kontot satte igång köpsuget. När lönen var slut gick hon till pantbanken, lånade av vänner, sålde sina smycken. Till slut satt hon fast i en spenderingskarusell medan skulderna bara växte.

1996 kostade hennes shoppingmissbruk mellan fem och tiotusen i veckan och hade gjort henne kriminell. Ann-Britt nallade kontanter ur handkassan på jobbet. Som vd för en personalkooperativ förskola utanför Stockholm var hon den enda som hade insyn i dagisets ekonomi.

– Jag ”lånade” mellan 500 och 1 000 kronor åt gången, säger Ann-Britt.

Snart släppte alla spärrar och hon började betala sina inköp med jobbets kreditkort. För att undgå upptäckt använde hon privata kvitton i bokföringen och tillverkade egna luftfakturor med vänners namn på utbetalningarna.

Hittade ursäkter

Hemma undrade visserligen hennes man Kalle över alla nya kläder och skor, men hon lyckades alltid hitta på en ursäkt.

Bubblan sprack i oktober 1996. Familjens kamera gick sönder och hon betalade en ny med dagisets kort.

– Min son skulle ta studenten. Den rationella tanken att jag kunde LÅNA en kamera fanns inte.

Kvittot låg på hennes skrivbord när Eva, en kollega, fick syn på det och började undra.

– Min första tanke var: ”Nu är det slut.” Jag försökte ljuga mig ur situationen och sa att jag måste ha tagit fel kort av misstag.

Men misstanken var väckt. Flera kvitton ifrågasattes och när det framgick att hon förskingrat 1,2 miljoner fick hon sparken, blev polisanmäld och dömd till ett års skyddstillsyn.

– Jag skämdes så. Det fulaste man kan göra är att stjäla från dagisbarn! Jag hade dessutom svikit Kalle, mina kolleger, mina barn. Jag ville bara dö och hade valt vilken tunnelbaneperrong jag skulle hoppa ifrån.

Men när hon stod på St Eriksplans station, vid yttersta kanten, insåg hon plötsligt att Kalle skulle jobba sent och att ingen kunde hämta sonen Fredrik på fritids.

Lades in akut

– Det var inte rätt dag att hoppa framför tåget, säger hon. I ögonvrån blänker en tår.

Ann-Britt lades in akut på Ersta sjukhus psykiatriska klinik. Genom terapi förstod hon sitt beteende. Sakta, sakta kunde hon göra något åt det.

I dag är hon ”nykter shoppingmissbrukare” och har skrivit boken ”Att köpa lyckan” om sitt köpberoende.

Hur mycket har du gjort av med genom åren?

– Åh, det är många miljoner.

Hennes dröm är att en dag ha betalt av sin skuld till förskolan. Familjens radhus såldes på exekutiv auktion, hon har betalat tillbaka över en halv miljon. Men räntan tickar fortare än avbetalningarna, trots att hon lever på existensminimum.

– Jag kommer aldrig att bli skuldfri. Det får jag leva med resten av livet. Men Kalle har förlåtit mig, det är viktigast. Jag drömmer om att mina kolleger en dag ska göra det.

Föreläser och skriver

Ann-Britt dömdes till ett års skyddstillsyn. Hon ålades också att betala tillbaka pengarna hon förskingrat från dagiset.

Aftonbladet 18/2 1998.
Aftonbladet 18/2 1998.

Test - shoppar du för mycket?

Svarar du ja på fler än fyra påståenden har du förmodligen tappat kontrollen och är köpberoende.

Så kommer du ur beroendet

Erika Scott