”Jag gifte mig med en okänd”

Laleh kom till Sverige som fru till en man hon aldrig träffat

1 av 2 | Foto: Fredrik Hofgaard
SKRIVER BOK Laleh Maghonaki kom som ”postorderbrud” till Sverige och blev kvar här. Hon ångrar sig inte, trots att mannen och hon inte passade ihop och trots längtan efter familjen i Iran. Nu skriver Laleh en bok om sina erfarenheter för att väcka debatt om arrangerade äktenskap. ”Jag sa ja till ett arrangerat äktenskap för att jag inte såg någon annan utväg. Som flicka i Iran hade jag ingen framtid”, säger hon.
RELATIONER

UPPSALA

Hon var 19 år när hon beställdes till Sverige.

Laleh Maghonaki kallar sig själv postorderbrud.

– Ingen vågar prata om det här. Nu vill jag hjälpa andra i samma situation, säger hon.

Laleh Maghonaki tillhör dem som tycker det vore fel att helt förbjuda arrangerade äktenskap.

– Det finns hederliga människor som väljer det här sättet att leva. Vi måste ta debatten om att arrangerade äktenskap förekommer och hjälpa de kvinnor som behöver det.

Det är tjugo år sedan Laleh Maghonaki kom till Sverige från Iran. En skräckslagen tonåring som inte skulle få se sina föräldrar på tio år. Som inte hade en aning om vad hennes brudgum var för människa.

Flydde till friheten

För att bearbeta alla känslor skriver hon nu en bok, ”Postorderbrud”, om sitt liv.

– Jag sa ja till ett arrangerat äktenskap för att jag inte såg någon annan utväg. Som flicka i Iran hade jag ingen framtid. Jag hade arbets- och studieförbud för att jag inte var tillräckligt religiös och gick bara hemma hos mina föräldrar och städade. Att prata med en pojke jag inte kände kunde medföra piskrapp. Jag flydde till friheten, berättar Laleh.

Maken var en bror till en bekant, och de flyttade ihop i Falun. Men äktenskapet blev ett misslyckande.

Passade inte alls ihop

– Vi var som olja och vatten, som man säger i Iran. Vi passade inte alls ihop. Jag fick stressymptom och tynade sakta bort. Till slut ville jag skiljas även om det var ett svårt steg.

Laleh blev desto mer kär i Sverige även om mycket kändes obegripligt i början: mörkret, kylan, att ”mysa” hemma för sig själv, att alla var tysta på bussen.

– Men jag blev förälskad i svenska språket och lärde mig det på fyra, fem månader. Min räddning var att jag inte tyckte synd om mig själv, utan ville utvecklas.

Många lever i misär

Anpassningen till det nya landet gick snabbt. Laleh lärde känna svenskar och skaffade jobb och utbildning. Hon har bland annat varit undersköterska, haft eget tolkföretag, föreläst i skolor och engagerat sig i kvinnoföreningar.

Men det har inte gått lika bra för alla som för Laleh. Genom åren har hon träffat hundratals kvinnor som flyttat till Sverige genom arrangerade äktenskap.

En del har klarat sig fint. Andra lever i ren misär, isolerade från omgivningen med misshandlande makar.

– Kvinnor som kommer hit på det här viset är otroligt utsatta om de hamnar snett. De kan inte språket, har inget kontaktnät och är helt beroende av sin man. De skäms över sin situation.

Resurscenter

Laleh har träffat kvinnor som inte ens klarat att gå och handla själva.

– I det fria, demokratiska Sverige ska kvinnor inte behöva leva i förtryck, säger Laleh Maghonaki och föreslår att det skapas resurscenter runt om i landet. Där skulle till exempel arbetsförmedling, vårdcentral och försäkringskassa samlas under ett tak.

– Målet är att ge kvinnorna hjälp att förbättra sina liv. Många kanske rentav väljer att stanna i äktenskapet om de bara får en bättre chans att ta sig in i samhället, säger Laleh Maghonaki.

Laleh Maghonaki

Är arrangerade äktenskap lika med tvångsgifte?

Eva Gustafsson, beslutsfattare, Migrationsverket:

Soleyman Ghasemiani, ordförande föreningen Barnen först:

Sheida, 30: Det var mitt livs värsta misstag

Svårare avslöja tvångsgifte efter nytt EU-direktiv

De lämnar allt för en främmande man i ett främmande land. Så är livet för tusentals kvinnor som beräknas komma till Sverige varje år för att ingå arrangerade äktenskap. Svensk lag har inget att invända, så länge det inte handlar om tvång.

Cecilia Gustavsson