Hur glamouröst är det, egentligen?

Aftonbladet hälsade på hos modetidningarna Elle och Damernas värld

1 av 6 | Foto: David Bergström
VERKLIGHETEN Emma Sahlin och Anna Johansson på Damernas värld förbereder en plåtning, fjärran från glamour och lyxliv.
RELATIONER

I den stenhårda modebranschen styr arroganta ladies med järnhand och sylvassa klackar. Eller?

Söndags Maria Karlsson tog sig in in bakom kulisserna på Sveriges största modetidningar Damernas Värld och Elle för att ta reda på sanningen.

Elles chefredaktör Kristina Adolfsson möter mig redan i entrén.

– Vad bra att ni kommer en fredag. Då gör vi inte så mycket mer än äter godis och firar födelsedagar. Annat är det på torsdagar, då kan man knappt prata med någon av oss.

Jag blir runtguidad på Elles redaktion av Kristina som berättar vilka hennes medarbetare är. Nästan alla är svartklädda. Höga stövlar, leggings och stora klänningar dominerar.

Ingen hysteri

Jag känner mig helfel i jeans med låg midja och rosa bolero från H&M. Ajajaj. Men ingen verkar lägga märke till mitt fatala klädval. Hur som helst är det ingen som säger något om det?

Åldern varierar, men medelåldern ligger strax under 35. Stämningen är ganska lugn. Några telefoner ringer men annars sitter tjejerna vid sina skrivbord och jobbar.

– Vi brukar ha våra ”fashion moments”, berättar Kristina och skrattar. När det har kommit in något alldeles särskilt håller vi upp plaggen och så hörs det förtjusta tjut från tjejerna.

Emma Sahlin som är moderedaktör på Damernas värld bekräftar att även de har sina klädögonblick.

– Här kan man komma uppklädd en måndag och få förtjusta tillrop från kollegorna. Mina kompisar brukar säga att jag kan ta på mig vad som helst och de tror att det är modernt, skrattar hon.

Både Elle och Damernas värld har sina moderum, där alla trendiga kläder trängs på ställ och flera outfits hänger uppe på väggen. Morgonrockar, extra strumpbyxor och dubbelhäftande tejp trängs om utrymmet.

Hinner aldrig njuta

Hur fungerar det med kläderna då? Får modeller och stylister behålla en massa glassiga märkesprylar?

Cia Janson som är modechef på Elle intygar att alla plagg ska returneras och att det krävs en minutiös planering.

– Om vi plåtar utländska märken får vi plaggen kvällen innan och de ska skickas vidare dagen efter. Ett par skor ska fördelas på hela världen och användas av alla modetidningar.

Men badjobben då, de måste väl ändå vara lite glamourösa?

– Det är oftast väldigt vackra platser, men vi hinner aldrig njuta av dem. Det är alltid sjukt stressigt, berättar moderedaktören Jenny Fredriksson.

Fördelar modevisningarna

Allt måste planeras in i minsta detalj och fungera. Stylister, frisörer, fotografer och modeller, alla ska vara på rätt plats. För att inte tala om alla resväskor med kläder. Som moderedaktör måste jag hålla ordning på allt. Cia Janson avslöjar att det som kanske mest påminner om den aktuella filmen ”Djävulen bär Prada” är visningsveckorna. Hon är en av de fyra som åker runt på de stora modevisningarna varje år.

– Vi fördelar Milano, Paris, London och New York mellan oss. Varje visningstad tar ungefär en vecka. Men då är det inte alls säkert att man kommer in överallt, det är verkligen ingen röd matta som är framlagd för oss. Det finns två alternativ: vi får oftast sittplats och då blir man insläppt utan problem. Men har man otur får man en ”standing”. Då är det upp till en timmes kö för att bli insläppt och sedan får man slåss om det minimala utrymmet för att kunna se något överhuvudtaget.

”Förr var det mer show”

Robert Nordberg som är moderedaktör på Damernas värld har varit på modevisningar sedan 80-talet och berättar hur det har förändrats de senaste åren.

– Det är ett hårdare klimat och allt är business. Förr var det show, nu är modellerna mer klädhängare utan leenden.

Trots timslång väntan utanför visningarna och de hårda armbågar som behövs för att ta sig in och få en plats, älskar Robert sitt jobb.

– Jag får hålla på med det jag vill – kläder och mode. Men det är verkligen inte så glamouröst som många tror, röda mattan är bara utrullad för ett litet fåtal.

Alltid högklackat

Förutom under de hektiska modeveckorna är det fråga om en hel del skrivbordsjobb för alla moderedaktörer.

– Det är väldigt mycket jobb som måste göras över telefon och en hel del kontakter sköts även över nätet, berättar Kristina på Elle.

Martina Bonnier är modechef på Damernas värld, DV Man och DV Mode och har jobbat i modebranchen i över 20 år. Hon är för dagen iklädd en svart klänning från den japanska designern Noboru Yamafuji.

– Jag har just kommit hem från Tokyo, där jag köpte den här klänningen, berättar hon. Annars gillar jag att blanda stora märken med svenska designer.

Martinas skrivbord är välstädat och på golvet står ett tiotal trendiga skor uppradade.

– Jag har alltid högklackat på jobbet, men jag går hit i något annat, berättar hon. Folk har nog en bild av hur jag ska se ut och jag tycker om att leva upp till den.

Hon menar att det finns många fördomar om modevärlden som inte stämmer.

– Här handlar det inte om att sitta på guldstolar och dricka champagne, vi jobbar stenhårt. Om man inte älskar mode skulle man inte orka jobba en sekund här.

Snabbguide: Så glammigt är det

Maria Karlsson